Under 2020 begärde Försäkringskassan tillbaka 464 miljoner kronor från personer som påstås ha fått assistansersättning på felaktiga grunder. Det är den högsta siffran någonsin och kan jämföras med beloppet för 2019 som blev 133 miljoner.
Ett vanligt sätt att fuska med personlig assistans går till så här: Assistenten skriver upp att hen arbetat ett visst antal timmar och begär ersättning från Försäkringskassan. I själva verket har personen inte arbetat som assistent just då utan istället jobbat på annat håll. På så sätt får assistenten dubbla löner.
För att kontrollera om assistenten haft inkomster från två arbetsgivare samtidigt har Försäkringskassan tidigare kunnat begära in uppgifter från bland annat arbetsgivare, banker och assistansbolag.
– Det har varit en framgångsrik metod för att komma åt fusk och överutnyttjande av personlig assistans, säger Linus Nordenskär, nationell försäkringssamordnare vid Försäkringskassan.
Men i fjol satte ett JO-beslut stopp för kontrollerna. Enligt JO medger inte lagen att Försäkringskassan gör den här typen av efterforskningar.
– Ett tjugotal personer inom myndigheten arbetar med sådana här granskningar men till följd av yttrandet från JO kan de inte längre utföra kontrollerna på det sätt som ger störst effekt, uppger Linus Nordenskär.
Trots JO-beslutet har väl polisen rätt att begära in de uppgifter som behövs för kontrollerna?
– Ja, men polisen har svårt att hinna med och går bara vidare med knappt hälften av våra anmälningar.
Har Försäkringskassan resurser att utföra den här typen av kontroller om polisen har svårt att hinna med?
– Ja. Vi har både kompetensen och resurserna. Dessutom utökar vi nu kontrollenheten med 50 medarbetare.
Att assistenter och bolag fuskar med sin timredovisning är enligt Linus Nordenskär ett mycket omfattande problem.
– Vi får många impulser om assistans som inte utförs. Men i nuläget måste vi lita på de uppgifter som assistenterna lämnar. Det blir som ett svart hål där vi inte kan kontrollera om uppgifterna stämmer.
För att råda bot på problemet planerar Försäkringskassan att föreslå regeringen att införa krav på digital redovisning. Det skulle innebära att landets cirka 100 000 personliga assistenter måste logga in hos brukaren exempelvis med mobilen, på samma sätt som görs inom hemtjänsten.
Digital redovisning är en del av flera åtgärdskrav från Försäkringskassan för att stoppa assistansfusket. Bland kraven ingår minskad sekretess gentemot bland annat Skatteverket, hårdare kontroller av arbetstillstånd för assistenter från andra länder och stopp för assistenter som begär ersättning för orimligt långa arbetsdagar.
Hur mycket hjälp en funktionshindrad behöver kan givetvis variera under personens livstid. Tidigare kontrollerades hjälpbehovet vartannat år men dessa avstämningar har avskaffats genom en lagändring.
– Idag gäller beslutet om ersättning livet ut, trots att funktionshindret hos vissa personer kan variera med tiden. Vi ser i ganska många fall att man inte anmält ändrade förhållanden och det kan då bli återkrav på stora belopp, säger Linus Nordenskär.
Försäkringskassan begär att regeringen återinför möjligheten att stämma av hur mycket assistans som brukarna behöver.
Ett annat problem som Försäkringskassan uppmärksammat är att oseriösa assistansbolag kan få ersättning trots att de saknar tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Enligt lag måste ett assistansbolag ha IVO-tillstånd, som garanti för att det betalar sina skatter och på andra sätt är seriöst.
Men en brukare som ingår i ett brottsupplägg kan själv begära ut assistansersättningen och sedan överföra pengarna till assistansbolaget. Det är möjligt efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen. Försäkringskassan beräknar att ett hundratal brukare använt kryphålet sedan den prejudicerande domen kom 2018. I november ändras dock lagen efter ett lagförslag från Försäkringskassan så att detta inte längre ska vara möjligt.