Fuktproblemen stängde Treklangens skola i Gottsunda
I Gottsunda väntar den sedan tidigare utrymda skolan Treklangen på på en uppfräschning och en golv- och väggkonstruktion som håller. I dagarna går anbudstiden ut. Gottsunda fastighets AB räknar med att notan för reparationerna slutar på mellan 5 och 7 miljoner kronor.
Christer Norling visar mögelproblemen på Treklangens skola.
Foto: Björn Ullhagen
Anna-Lena Giovannini har arbetat här sedan fem år, och det var för ungefär ett år sedan som hon reagerade på miljön, blev trött, fick huvudvärk och drabbades av heshet.
— Det kliar på kroppen när rör runt bland grejerna, säger Anna-Lena Giovannini.
Hon tycker att arbetsmiljön blivit sämre sedan skoleleverna utrymdes för cirka ett halvår sedan.
Tack vare att ett skyddsrum, som ligger under samlingsplatsen för föräldrar med småbarn, har fuktproblemen inte blivit så omfattande att man akut behövt utrymma verksamheten. Trots det har det sista året varit tungt:
— Ja, jag har varit trött, har inte orkat lika mycket, säger hon.
Det ska bli en lättnad att flytta, säger hon.
— Vi kommer att sakna lokalerna, men det blir skönt att lämna problemen bakom sig.
Dåtiden byggkonst
— Man kan inte belasta någon för de problem som vi har med hus i dag, det var dåtidens byggkonst, säger Christer Norling, fastighetsförvaltare på Uppsala kommuns fastighets AB som har stora delar av sitt bestånd koncentrerat till Gottsunda. En av fastigheterna de förvaltar är omskrivna Treklangens skola.
För mellan 5 och 7 miljoner kronor ska nu de 3 500 kvadratmeterna saneras och repareras.
I korridoren möts vi av en stickande lukt. Möbler ligger omkullvälta, grus och smuts på golvet. Klart, står det på en dörr innanför vi skymtar en hög med datorer. Med hjälp av så kallade joniseringsmaskiner har ett Uppsalaföretag splittrat den gaslukt, så kallade emissioner, som svamptillväxt givit ifrån sig.
Det av skolans material som varit värt att sanera har sparats, men mycket har åkt i containrar.
Den stickande lukten tilltar när vi når ett klassrum där stora delar av väggen är uppfläkt. Christer Norling visar roten till problemen, det tryckimpregnerade virket, som var populärt byggmaterial under slutet av 1970-talet.
— Alla trodde att det var rätt, säger Christer Norling.
I Treklangens skola blev det helt fel. Den behandlade syllen lades direkt på betongplattan. Eftersom den var behandlad skulle den klara det. Men den kemiska reaktionen som följde ledde fram till problemet med "luktgas".
I dagarna går anbudstiden ut, och i rummet finns ett exempel på hur det ska se ut: en matta som skiljer av syll och betonggolv.
— Varje vägg rivs upp till fönsterhöjd, eller så mycket så att vi ser att det inte gått upp fukt. Vi ska ha sätta in mekanisk ventilation, och det ska finnas en luftspalt under mattan. Då får vi fräscha lokaler.
När vi kommer ut i korridoren kliar det på kroppen
— Jag förstår att folk mått dåligt här, det måste man ha stor respekt för, säger Christer Norling.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!