Det framgår av en studie bland nära 27 000 kvinnor och män i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala, som publiceras i facktidskriften Clinical & Experimental Allergy.
– Våra resultat understryker ytterligare vikten av att bygga bostäder på ett sätt som förebygger fuktskador och om de ändå skulle uppstå att snabbt åtgärda dem, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Studien bygger på uppgifter från en omfattande hälso-, livsstil- och miljöenkät som deltagarna hade besvarat, med frågor bland annat om olika besvär från luftvägarna och fuktproblem i hemmet.
Svaren visar att såväl luftvägsbesvär som fuktproblem i bostaden är vanliga.
Exempelvis hade var tolfte deltagare sådana för en kronisk näs- och bihåleinflammation typiska symtom som långvarig nästäppa och/eller onormalt hög snorproduktion, ofta i kombination med värk eller tryckkänsla i ansiktet och nedsatt luktsinne.
Ännu fler, drygt var nionde deltagare, hade åtminstone något fuktproblem i hemmet, till exempel en vattenläcka under det senaste året, vattenfläckar i parketten eller bubblor under plastmattan, eller synligt mögel.
Forskarnas närmare granskning av svaren visar att flera luftvägsbesvär var betydligt vanligare bland kvinnorna och männen som hade fuktproblem i bostaden än bland deltagarna i torra bostäder.
– Ju fler tecken på fuktproblem i bostaden, desto vanligare var sådana problem. Allra starkast var kopplingen mellan fuktproblem och kronisk näs- och bihåleinflammation, andnöd under natten och kronisk bronkit, säger Christer Janson.
Av dem som hade flera tecken på fuktproblem i bostaden hade var fjärde symtom på en kronisk näs- och bihåleinflammation och en lika hög andel hade symtom på kronisk bronkit.
Trots att även flera tidigare studier påvisat liknande samband mellan fuktproblem och ökad förekomst av ett flertal luftvägsbesvär är det fortfarande oklart varför en fuktig inomhusmiljö kan ge upphov till sådana besvär.
– Här finns ett klart behov av mer forskning kring orsakerna. Än så länge har det bara spekulerats om att till exempel fuktskadat byggnadsmateriel eller mikroorganismer som trivs i fuktiga miljöer avger ämnen som skadar eller irriterar luftvägarna, säger Christer Janson.
Enligt Christer Janson har studien också en klar ljuspunkt.
– Kanske är vi på rätt väg när det gäller att motverka fuktproblem. I vart fall var andelen som rapporterade fuktproblem i hemmet i vår studie lägre än i en liknande studie från millennieskiftet då förekomsten var 14 procent, säger han.