Fruktad skeppsmask i Östersjön
Den fruktade skeppsmasken har spridit sig till Östersjön. Den har orsakat svåra skador på ett 1200-talsvrak utanför den tyska kusten. Om den sprider sig hotas välbevarade och oersättliga skeppsvrak längs hela den svenska kusten.
Eftersom salthalten i Östersjön alltid har ansetts vara för låg för att skeppsmasken ska trivas betraktas fyndet som något av en sensation. Skeppsmasken teredo navalis är nämligen en maskliknande saltvattenmussla. Den borrar i trä och kan vålla stor skada på både båtar och bryggor.
— Fram till i dag har Östersjön betraktats som skyddad från skeppsmask, säger Carl-Olof Cederlund, som är professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.
— Det är en av orsakerna till att regalskeppet Vasa och andra större träfartyg har kunnat påträffas i så gott skick efter århundraden på havsbottnen.
Inte klarlagt
Hur skeppsmasken har kunnat etablera sig i Östersjön är inte klarlagt. Det finns flera teorier. En möjlighet är att skeppsmask har följt med när vatten med högre salthalt trängt in i Östersjön genom de danska bälten vid någon storm. En annan möjlighet är att det har funnits skeppsmask i barlastvatten som tömts ut från något fartyg.
Hur som helst har tyska forskare i EU-projektet kunnat visa att vraket, en kogg från 1200-talet, har fått omfattande skador av skeppsmasken.
Även om det är oklart om skeppsmasken kommer att överleva och sprida sig till resten av Östersjön, så oroar fyndet förstås marinarkeologerna som ser oersättliga skeppsvrak hotade. Hittills har Östersjön haft en unik ställning som marinarkeologisk skattkammare. Och det är inte bara gamla skeppsvrak som i så fall hotas av förstörelse. På många håll finns också pålspärrar och andra befästningsverk av trä under vattnet.
Ett av de mest intressanta vraken är den holländska snaubriggen Vrouw Maria, som förliste i finska skärgården 1771 och som fortfarande är helt bevarad med riggen på plats nere på havsbottnen.
Så jobbar vi med nyheter