Bakterien följde med en patient från ett sydeuropeiskt land som kom hit för specialistvård på barnsjukhuset. Patienten låg oisolerad flera dagar innan bakterien upptäcktes.
Det var via vårdföretaget Uppsala care, som förmedlar utlandsvård till Akademiska sjukhuset, som en trafikskadad pojke från södra Europa kom hit för drygt två veckor sedan. Med honom följde också en superresistent variant av så kallade ESBL-producerande bakterier. Den har visat sig motståndskraftig mot i stort sett alla antibiotikasorter, vilket innebär att sjukdomar som exempelvis blodförgiftning och hjärnhinneinflammation blir oerhört svårbehandlade.
- Det är olyckligt, milt uttryckt, att patienten inte isolerades direkt. Det här fallet visar att vi måste vara mycket noga med att ta reda på mer om utlandspatienter innan de kommit, säger Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar på Akademiska sjukhuset.
Pojken låg i fyra dagar på barnsjukhuset innan man fått svaren på de bakterieprover man tagit. När man såg att han bar på den multiresistenta bakterien placerades han på infektionsavdelningen fyra dagar, där man var tvungen att stänga tre av åtta vårdplatser för att klara att ge honom vård. Nu ligger han isolerad på barnsjukhuset, och även där har man vissa dagar fått dra ner på antalet vårdplatser. Enligt uppgift ska rutinerna ha följts när pojken kom: man tog prover direkt och även om pojken inte isolerades låg han i enkelrum.
- Risken för att bakterien spridit sig är liten. Våra rutiner är tillräckligt säkra för att det inte blir utbrott. Vi har också tagit prover på andra patienter efteråt och inte hittat bakterien, säger Christophe Pedroletti som är verksamhetschef vid Akademiska barnsjukhuset.
Så föräldrar till barn som varit på barnsjukhuset behöver inte vara oroliga?
– Nej, det behöver de inte.
Borde inte pojken legat isolerad direkt?
– Jag kan inte kommentera det enskilda fallet, men jag kan säga att vi ser över våra rutiner för hur vi tar in patienter från andra länder.
Att multiresistenta bakterier blir vanligare är något som läkare länge varnat för. Björn Olsen menar att det här fallet visar att Akademiska sjukhuset inte har de resurser som krävs för att möta problemen.
– Det är inte rimligt att behöva stänga ner vårdplatser för att vårda någon, då är något inom verksamheten feldimensionerat. Att kunna isolera patienter är oerhört viktigt, men det har vi inte resurser till om den här typen av bakterier blir vanligare.
Vad kan följderna bli?
– Fullständigt katastrofala. Att bakterierna löper amok på avdelningar där de absolut inte får finnas, där det till exempel finns cancerpatienter eller nyfödda. Om de här bakterierna orsakar sjukdomar är de fullständigt livsfarliga.
I våras startade en omfattande renovering av sjukhuset. När den är klar står Akademiska bättre rustat, menar chefsläkaren Bengt Sandén.
– Vi bygger om patientsalar till enkelrum. Det är en förberedelse inför det växande problemet med multiresistenta bakterier.