Friskvårdsstatning är lönsamt
Arbetsplatser har mycket att vinna på att satsa på friskvård. På rätt sätt.Det anser hälsorevisorn Stefan Lundström från Alsike som fått över 100 arbetsplatser att se värdet av en personal i trim.
Enligt Stefan Lundström och de resultat som finns lagrade i stora hälsoprofildatabaser är förhållandet detsamma om hälsa. En tredjedel av alla anställda i Sverige är intresserade av sin hälsa, resten bryr sig inte så länge allt fungerar.
Stefan Lundström menar att arbetskraftens stigande medelålder (i Norrlands inlandskommuner är medelåldern bland anställda över 50 år) i kombination med att många inte bryr sig om sin hälsa är och kommer att bli ett ännu större problem, i Sverige.
Stefan Lundström menar att botemedlet är en satsning på friskvård med betoning på pulshöjande aktiviteter, att företagen genomför en så kallad hälsorevision som bygger på en nulägesanalys, aktiviteter och uppföljning.
För ett par år sedan hjälpte han fastighetskontoret i Västerås med en hälsorevision. Av 320 lokalvårdare hade bara en fjärdedel en tillräcklig hög fysisk prestationsförmåga för att klara av sitt jobb.
På två år, där personalen erbjöds en timmes träning på arbetstid en gång i veckan ökade andelen med tillräcklig kondition för att klara av jobbet till nästan 60 procent.
— Kommunen kunde lägga på de anställda större arbetsområden utan att personalen själv uppfattade det som betungande.
Konditionen, hjärtats förmåga att pumpa ut syre till arbetande muskler, påverkar arbetsinsatsen. Och en ökad arbetskapacitet och minskade ohälsokostnader är argumenten som biter bäst på företagsledningar, enligt Stefan Lundström.
— Stoppklossen i Sverige för fler satsningar på personalens hälsa är att arbetsgivarna dragit gränsen vid arbetsmiljön. Omtanken om hälsan är upp till varje individ att sköta, och det är svårt att invända mot det. Problemet är att kostnaderna för ohälsa i framtiden i ännu högre utsträckning lastas på företagen och arbetsgivarna.
Stefan Lundström menar att det är hög tid för företagen att satsa ordentligt på personalens hälsa. Göra arbetsfysiologiska tester och låta personal periodvis träna på arbetstid — för att puffa på medarbetarna att skaffa sig en bättre kondition och därmed minska kostnaderna för ohälsa.
Om satsningen görs strukturerat kan den "arbetsfysiologiska medelåldern sänkas från 50 år till 35 år.
15 000 kronor per anställd under två år resulterar i att företaget kan plocka ut nästan det femdubbla värdet i ökad arbetskapacitet och minskade ohälsokostnader, enligt Lundströms beräkningar.
Men är det etiskt försvarbart att komma in och mäta folks hälsa, peka ut dem som är otränade och peka med hela handen på motionscykeln? Vad blir nästa steg som arbetsgivaren ska ha inflytande över, när vi ska gå och lägga oss?
Stefan Lundström medger att det finns etiska frågor att ta hänsyn till i samband med hälsoprojekt.
— Jag är kluven. Tanken är inte att projektet inte ska leva kvar för tid och evighet. Målet är att göra motion till något lustfyllt som personalen håller vid liv på egen hand.
Så jobbar vi med nyheter