Friskolorna blir till nytta

Ytligt sett kan saken förefalla vara klar. Om de kommunala skolorna i Uppsala får 9 000 kronor per elev i s k strukturstöd, medan friskolorna får nästan 6 400 kronor i motsvarande stöd - då är det väl bara att kapitulera för dem som säger att friskolorna suger åt sig de resursstarkaste och cementerar segregationen i skolans värld?
Strukturstödet betalas ut till grundskolan för att ge resurser till mer stöd åt svaga elever. Fyra kriterier gäller: Invandrarbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, förekomsten av socialbidrag och om föräldrarna separerat.
Men som UNT visade på nyhetsplats i går är verkligheten mer komplicerad än så. Fram till 1991 blev elever anvisade den grundskola som låg närmast bostaden. Elever i höghusområden hamnade tillsammans med andra elever från samma höghusområden. 1991 kom det fria skolvalet. Segregationen skulle brytas.

Och det fria skolvalet gör givetvis skillnad. Elever med hög utbildning väljer i större utsträckning aktivt skola, söker sig till friskolor eller kommunala skolor i andra bostadsområden. Så då blir det segregation: De "starka" eleverna, socialt och utbildningsmässigt, samlas för sig i glassiga friskolor - och de "svaga" blir kvar där de råkat hamna.
Nja, ändå inte riktigt. Det visar sig att det också finns många exempel på elever från hem utan studievana, och där föräldrarna inte är högskoleutbildade, som också gör ett aktivt skolval - bland annat till friskolor. Så därmed finns det åtskilliga friskolor med betydande blandning av elever i fråga om nationellt ursprung och socioekonomisk bakgrund, likaväl som det finns väldigt homogena kommunala skolor.
Det visar sig också, som UNT berättade i går, att den ökade segregationen i skolorna inte i första hand är resultatet av det fria skolvalet - utan av ökad segregation mellan olika bostadsområden.

Men framför allt innebär ju friskolorna en ökad valfrihet. Barn med specialintressen och -begåvning får en möjlighet att bättre komma till sin rätt. Den kommunala skolan utsätts för en konkurrens, tvingas anstränga sig mer för att få elever. Gottsundaskolan satsade på fotboll och vände trenden. Andra kommunala skolor kan satsa på annat: Språk, musik, konst. I längden måste den konkurrensen bli till nytta för hela skolsystemet.