Friskolor måste vässa armbågarna
Friskolorna i Uppsala blir allt fler. Konkurrensen tvingar skolorna att satsa mer pengar på marknadsföring.
Men att skolorna blir fler innebär inte att eleverna blir det. Och för att hävda sig i den ökande konkurrensen tvingas såväl friskolorna som de kommunala skolorna satsa mer pengar på marknadsföring.
— Elevunderlaget krymper. Våra el- och energiprogram har i dag konkurrens från IT-gymnasiet och Doctrinagymnasiet. Fyrisskolan är den mest konkurrensutsatta av stadens skolor, säger den kommunala Fyrisskolans rektor Christer Rosell.
— Eftersom vi får tilldelning per elev så blir det ju ett ekonomiskt slag att ta in färre elever.
År 2005 satsade Fyrisskolan knappt 130 000 kronor på marknadsföring. Bioreklam, broschyrer och annan mediaexponering. Pengar som skulle ha kunnat satsas på undervisning. Men det är det värt, menar Christer Rosell.
— Om marknadsföringen resulterar i att vi får två nya elever till vårt elprogram, då går vi plus. Med den vinsten kan vi satsa på de andra eleverna.
På fristående IT-gymnasiet har man också märkt av den ökande konkurrensen.
— När vi startade skolan var vi ganska unika, men nu märker vi att det vi var först med, det hittar vi på andra skolor också, säger Christine Kastner Johnson, rektor på IT-gymnasiet.
IT-gymnasiet har annonserat på bussar, anordnat öppet hus och deltagit på mässor. Men rektor Christine Kastner Johnson tonar ner betydelsen av skolans marknadsföring.
— Den bästa marknadsföringen är en skolas rykte. De eleverna vi får in genom vår rena reklam är inte alls lika många som de som har hört från våra elever att det är bra här, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter