Friskolor kan rädda hotade skolor
Självstyrande skola eller friskola kan bli ett sätt för nedläggningshotade skolor i Uppsala att finnas kvar. Skolorna uppmuntras att själva ta över verksamheten.
Jumkil är först ut. Ett möte om skolans framtid hålls i kväll.
Foto: Rolf Hamilton
De mest drastiska åtgärderna är att stänga hela skolor. Brantingsskolan, Jumkils skola, Länna skola och Treklangens skola i Gottsunda är några som pekas ut. Men den politiska ledningen har uttalat både att man vill se fler friskolor och införa kommunala friskolor i kommunen. Nu vill man uppmuntra personal, föräldrar eller föreningar att själva ta över skolor för att på så sätt rädda skolan kvar.
- Det står skolorna fritt att pröva det här, säger Cecilia Forss (m), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
På många nedläggningshotade skolor spirar ett engagemang för att rädda sin skola. Ingen har anmält något formellt intresse att ta över sin skola. Men Cecila Forss säger att hon är öppen för förslag och också är beredd att ompröva förslag i lokalutredningen.
- En skola som elever och föräldrar vill ha, som klarar sin ekonomi och tror att de har ett tillräckligt elevantal - då har vi föreslagit fel skola, säger hon.
Det finns två vägar för att ta över en skola. Den ena är att ansöka hos Skolverket om tillstånd att starta friskola. Den andra är att bli en självstyrande kommunal skola, något den borgerliga majoriteten i Uppsala är på väg att införa. Formerna för hur det ska gå till är än så länge oklara. Tidigast till nästa januari kan självstyrande kommunala skolor komma i gång, enligt Cecilia Forss.
Med fler friskolor minskar kommunens utrymme att flytta runt elever, samtidigt som problemet med för mycket lokalyta i grundskolorna finns kvar.
Lena Lundqvist på fastighetskontoret är projektledare för lokalberedningsgruppen, som står bakom utredningen. Vad händer om någon av de nedläggningshotade skolorna blir friskolor eller självstyrande kommunala skolor?
- Då blir det överskott på lokaler någon annanstans.
En viktig förutsättning för en friskola såväl som en kommunal skola är att det finns tillräckligt många elever. På den punkten ger utredningen klart besked, menar Lena Lundqvist.
- Där vi föreslagit att en skola ska läggas ned där finns det inte elevunderlag, säger hon.
Stavros Giangozoglu (s) är ledamot i fastighetsnämnden och var tidigare kommunalråd med ansvar för skolfrågor. Han menar att majoriteten utnyttjar tillfället med lokalöverskott till att sätta fart på ombildningar.
- Den borgerliga majoriteten använder den problematik som finns med minskat antal elever för att bedriva omvandlingspolitik. Det är inte någon lösning att lägga ned kommunala verksamheter och samtidigt föreslå ombildningar till friskolor.
I Jumkil i kväll hålls det första av tio möten runt om i Uppsala om framtiden för skolor och förskolor.
Möten om skolors framtid
Jumkils skola 27 februari
Bälinge skola 1 mars
Länna skola 5 mars
Järlåsa skola 6 mars
Sävjaskolan 12 mars
Gottsundaskolan 13 mars
Storvretaskolan 14 mars
Brantingsskolan 21 mars
Sverkerskolan 22 mars
Eriksbergsskolan 2 april
Jumkils skola 27 februari
Bälinge skola 1 mars
Länna skola 5 mars
Järlåsa skola 6 mars
Sävjaskolan 12 mars
Gottsundaskolan 13 mars
Storvretaskolan 14 mars
Brantingsskolan 21 mars
Sverkerskolan 22 mars
Eriksbergsskolan 2 april
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!