"Kajan blöder pengar", säger styrelseordförande Paul Lindquist och vd Claudia Lindström, som en förklaring till nedläggningsbeslutet.
Den 7 november kommer beskedet att Kajan friskola i Uppsala lägger ned sin grundskola vid årsskiftet. 54 elever med särskilda behov drabbas.
Nedläggningen får skarp kritik både från föräldrar, men också från politiskt håll. Bland annat för att tiden för att hitta nya skolor till eleverna är knapp.
Nu förklarar Claudia Lindström och Paul Lindquist, vd respektive styrelseordförande för friskoleföretaget Aprendere skolor, varför de fattat beslutet just nu, bara sex veckor före jullovet.
– Vi måste agera snabbt. Prognosen säger minus sju miljoner kronor i år, på en omsättning på 32 miljoner kronor. Det är omöjligt att driva en skola på de premisserna. Har man inte långsiktighet i ekonomin kan Skolinspektionen dra tillbaka tillståndet, säger Paul Lindquist.
Var det här inget ni visste tidigare?
– Vi har tvingats rekrytera mer än vi som liten skola har behov av, för att tillgodose Skolinspektionens krav på behöriga lärare. Sedan sjönk elevantalet i höstas och det blev dyrare att få ihop pusslet. Sådant vet man inte förrän på uppropsdagen när man kan räkna in alla nya elever, säger Claudia Lindström.
Ägarna menar att en av anledningarna till att Kajan friskola går back ekonomiskt är att skolan tvingats åtgärda flera brister som Skolinspektionen slagit ner på.
Vid tillsynen i februari 2023 fick skolan kritik för att elever inte fick det stöd de skulle ha enligt åtgärdsplanerna, att anmälningar om kränkningar inte togs om hand på rätt sätt och att det saknades behöriga lärare i ett flertal ämnen.
I mars 2024 bedömde Skolinspektionen att skolan vidtagit de åtgärder som krävdes och lade ner ärendet.
– Det är inget att säga om det, det var befogade synpunkter från myndigheten. Men det fick till följd att vi var tvungna att anställa fler lärare, och det tillsammans med inflationen och det faktum att vi inte får ersättning av Uppsala kommun för att vara resursskola gör att Kajan nu blöder pengar, säger Paul Lindquist.
Paul Lindquist är styrelseordförande i Aprendere skolor och en av dem som fattat beslut om att stänga delar av Kajans verksamhet.
Vad skulle krävas för att ni häver beslutet?
– Om Uppsala kommun kan tänka om så kan vi fortsätta driva skolan. Men då måste vi bli ersatta som en resursskola, med dubbla beloppet för skolpengen, säger Claudia Lindström.
Hon jämför med Stockholms stad, som betalar minst 342 000 kronor per elev och år, medan Uppsalas lägsta belopp för en elev på Kajan är 85 000 kronor.
Protesterna mot nedläggningsbeslutet har avlöst varandra och på ett föräldramöte var stämningen stundtals hätsk.
– Vi var medvetna om att vårt beslut skulle uppröra, men var inte beredda på den mediestorm som blev, säger Claudia Lindström.
– Vi trodde att vi hade en överenskommelse med vårdnadshavarna att vänta med att gå ut i media eftersom flera av dem ville berätta för barnen i lugn och ro först. Men några ville inte ha dialog, utan det blev mer konfrontation.
Bakom Kajan friskola står Aprendere skolor, där Claudia Lindström är vd. "Vi var inte beredda på den mediestorm som blev."
Hon är också förvånad över att den politiska skolledningen i Uppsala reagerat så starkt.
– Tjänstemännen har vi haft ett bra samarbete med från början, men det politiska styret har en annan syn på vår typ av skola, kan vi konstatera, säger Claudia Lindström.
Paul Lindquist är kritisk till att utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) deltog i föräldramötet som skolan kallat till, utan att vara inbjuden.
– Att smyga in och inte ens tala om att hon är där, det är ganska dåligt av en ledande politiker, man gör inte på det sättet, säger han.
Eva Christiernin svarar på kritiken:
– Jag var inbjuden av föräldrarna som deras stöd och det berättade vi öppet när vi gick in också. Jag sa inte ett pip på mötet, säger hon.