Friskola uppmanar föräldrarna att anmäla skolan

Friskolan Gluntens Montessoriskola har uppmanat föräldrar att anmäla skolan till Skolverket. Flera har lytt uppmaningen. Skolan klarar inte det särskilda stödet till elever med stora behov. Orsaken är, enligt skolan, ett minskat kommunalt bidrag.

Uppsala2005-11-07 00:00
På Gluntens Montessoriskola i Uppsala går elever som statistiskt sett inte behöver så stort stöd för att klara kunskapsmålen. Det här gör att skolan tillhör de som får allra minst så kallat strukturbidrag per elev av kommunen.
Den nya modell som används för att fördela bidraget tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och har inneburit en kraftig minskning av bidraget till montessoriskolan.
Men modellen hittar inte elever med problematik som dyslexi, damp, med flera. De här eleverna återfinns i lika stor utsträckning i friskolorna som i de kommunala skolorna.
— Vi har tvingats att minska personalstyrkan med tre tjänster efter minskningen av strukturbidraget. Nu kan vi inte erbjuda de här eleverna undervisning i små undervisningsgrupper längre, säger Ann Åkesson, rektor på Gluntens Montessoriskola.

Uppmanat föräldrarna att anmälla
Hon har uppmanat föräldrar att anmäla skolan till Skolverket, eftersom skolan inte klarar sitt uppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Flera anmälningar har gjorts men bara en har ännu lett till utredning, eftersom det tidigare inte gått att påvisa att neddragningarna haft effekter.
- Nu ser vi negativa effekter och har därför bett föräldrarna att anmäla oss igen, säger Ann Åkesson.

"Fel ute"
Montessoriskolan är fel ute, tycker Per-Ola Östergren uppdragsstrateg på Uppsala kommuns kontor för barn, ungdom och arbetsmarknad.
— Kommunen har ett medborgaransvar var än eleverna går. Vi tycker att den modell vi använder för att fördela pengarna är rättvis och rimlig, säger han.
Med så kallade resursteam parerar de kommunala skolorna det faktum att alla elever i behov av särskilt stöd inte syns i modellen. Friskolorna har haft en dialog med kommunen om den här lösningen.
— Men vi vågar inte bidra till resursteamen eftersom vi skulle få ännu mindre pengar kvar då, säger Ann Åkesson.
Men precis samma förutsättningar gäller för de kommunala skolorna, säger Per-Ola Östergren.
— De löper exakt samma risk att bidra med mer pengar till resursteamen än vad man får igen, säger han.

"Måste inse att de gör ett val"
Han anser att föräldrar måste inse att de gör ett val när de väljer skolform.
— Kommunen är en stor producent och kan dra nytta av stordriftsfördelar genom att omfördela resurser mellan sina skolor via resursteamen. Det har naturligtvis små friskolor svårare att klara. Föräldrarna väljer ju bort en sak i och med att man väljer något annat, säger han.
Det är rektors ansvar att med de medel om står tillbuds ge alla det stöd de behöver, vilket kräver prioriteringar, menar Per-Ola Östergren.
— Det kan vara mycket smärtsamt. Glunten kan inte säga att de inte fått pengar, för det har de fått, säger han.

"Resursfördelningen missgynnar friskolorna"
Uppsala kommun och Gluntens Montessoriskola har inte kunnat enas om ett avtal om nästa års ersättningsnivå. Därför har barn- och ungdomsnämnden beslutat enligt sitt eget förslag, som alltså innebär en för låg ersättningsnivå, enligt montessoriskolan.
Nämnden var enig, men trots det är nämndens vice ordförande Cecilia Forss kritisk till ersättningsnivån. I ett särskilt yttrande till beslutet skriver hon: " Dagens resursfördelningsmodell missgynnar friskolorna. Modellen behöver förändras så att alla barn med särskilda behov kan räkna med stöd oberoende av vilken skola de går i."
Att moderaterna ställde sig bakom beslutet, trots att de anser att ersättningen är för låg förklarar Cecilia Forss så här:
— Glunten vill ha ett beslut att överklaga, därför valde vi att säga ja för att säkerställa att det blev ett sådant beslut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!