De friköpte sitt kedjehus och fick en betydligt lägre boendekostnad.
—I vårt fall var det en god affär, säger Torsten Jarkrans.
Att friköpa sin bostadsrätt har blivit populärt i vissa radhusområden.
Ombildningen förutsätter i princip alltid att en majoritet i föreningen drar åt samma håll och att alla medlemmar är kreditvärdiga. Om en medlem inte vill eller har ekonomisk möjlighet att köpa loss sitt hus blir man in princip utsparkad och tvingas flytta.
— Det är en av nackdelarna men i vårt fall löste det sig till slut för alla. Och lite konstigt hade det tett sig om alla inte fått ta större lån, eftersom boendekostnaden var högre tidigare, menar Torsten Jarkrans.
De 53 familjerna på Åskmolnsvägen i Lyckebo i Storvreta bor i kedjehus som byggdes 83/84.
Kostnaden steg kraftigt
När Torsten Jarkrans och Marianne Andersson köpte sin bostadsrätt1989 var dottern Amalia nu 16 år, på väg, tre år senare kom Elvina, som i dag är 13 år.
— Vi stortrivs och har egentligen aldrig haft en tanke på att flytta förutom i början av 90-talet när boendekostnaden i föreningen steg kraftig, säger Torsten Jarkrans.
Men eftersom medlemmar inte får göra egna avdrag för bostadsrättsföreningens lån, blev det med tiden ett dyrt boende.
I dag sitter Torsten Jarkrans nöjt vid sitt köksbord och visar upp siffror och beräkningar på "vinsten" som blev efter att bostadsrättsföreningen ombildades till en samfällighetsförening våren 2004.
Dagens boendekostnad efter friköpet, inklusive räntekostnader, fastighetsskatt, försäkring, värme, vatten, sopavgift och avgift till samfällighetsföreningen är cirka 4 000 kronor, exklusive amorteringar, underhåll och hushållsel.
En jättevinst
Innan friköpet år 2004 var månadskostnaden 6 100 kronor inklusive avsättning till underhållsfond och amortering.
Med dagens beräkningar skulle kostnaden i en liknande bostadsrättsförening år 2006 ligga på minst 6 300 kronor. En skillnad på 2 300 kronor. Som villaägare måste man dock stå för underhåll och reparationer själv.
— Det är en jättevinst för mig och min familj och de flesta i samfällighetsföreningen. I den kalkyl vi tog fram skulle det i snitt bli cirka 1 000 kronor i lägre boendekostnad, mycket tack vare att vi nu kan dra av räntekostnaderna fullt ut, säger Torsten Jarkrans.
Minskad förbrukning
Som en extra bonus har fjärrvärme- och vattenkostnaderna minskat med 15 respektive 20 procent. Besparingen ger cirka 2 000 kronor/ år respektive 400 kronor/år.
— Folk får ju en morot att minska sin förbrukning när man blir sin egen.
UNT: Om räntorna stiger, vad händer då?
— Ja, då får jag lite högre boendekostnad, men så hade det ju blivit även i en bostadsrättsförening, där dessutom den ökade räntekostnaden betalas fullt ut, jämfört med de ränte avdrag man kan göra som husägare.
Nackdelarna då? Avstyckningen och installation av vatten- och värmemätare kostar pengar. Och fortfarande måste man betala för t ex snöröjning och eventuellt fastighetsskötsel.
— Själv ser jag bara fördelar. Men när friköpet gjordes fanns det de som var skeptiska. Man skulle ta ett huslån för sig själv och det oroade en del. Det finns en frihet att nu vara sin egen, man kan påverka sina kostnader på ett annat sätt, menar Torsten Jarkrans.
FEM TIPS
Torsten Jarkrans fem tips för friköp: