Friåret en succé i Uppsala
Uppsala län fyllde alla sina friårsplatser i fjol. Även i år är intresset för att ta ledigt från jobbet stort. Många väljer att studera. De gör en bra affär, eftersom de slipper ta studielån, säger Christer Danielsson på Länsarbetsnämnden.
Flest från vården
Enligt Christer Danielsson kan det stora intresset i Uppsala hänga ihop med den arbetsmarknadsstruktur som finns i länet med många offentliga arbetsgivare. Personer som satsat på ett friår arbetar nämligen oftast inom vård och omsorg.
— I de delar av landet där det finns fler privata arbetsgivare och industrier har intresset varit sämre.
Många brevbärare
Under 2005 beviljades 338 friårsplatser, vilket var några platser fler än den tilldelade kvoten. Av dessa var 3,6 procent, eller tolv personer, brevbärare.
— Det är ju lite intressant att just den yrkesgruppen nappat, kanske hänger det ihop med att arbetet är fysiskt ansträngande, framför allt för lite äldre personer, säger Christer Danielsson.
I år finns pengar till 468 platser, hittills har 334 personer begärt och fått ett sabbatsår.
Det är mest kvinnor som lockas, de står för 75 procent av uttaget.
Mer än hälften, 57 procent, är 50 år eller äldre.
Ersättningen är i snitt 65—70 procent av lönen och det finns ett tak. Man kan aldrig få ut mer än 621 kronor om dagen, eller cirka 13 000 kronor i månaden före skatt.
"Lyxreform"
Arbetsmarknadsåtgärden har kritiserats för att vara en lyxreform som bara de ekonomiskt oberoende kan dra nytta av eller de som redan har en låg lön.
— Det är naturligtvis kärvt för den som inte har några marginaler och många fasta utgifter. Men de som klarar det och har behov av lite ledighet är nöjda, säger Christer Danielsson.
Ams har ännu inte fått fram statistik som visar om friårsvikariaten resulterar i fasta anställningar eller inte, vilket var en av tankarna med reformen.
I fjol fanns 10 000 friårsplatser i hela landet. I år har riksdagen beviljat 14 000 platser. Därefter är det oklart om det blir en fortsättning.
Så jobbar vi med nyheter