Mannen och kvinnan var bekanta sedan tidigare och umgicks i hans bostad en dag för två år sedan. Enligt kvinnan tvingade han till sig samlag genom att hålla fast henne, trots att hon sade ifrån och gjorde motstånd. Mannen nekade och uppgav att kvinnan deltog frivilligt.
En djupt oenig tingsrätt friade mannen eftersom ord stod mot ord och inga vittnen fanns till händelsen. De skador på kvinnan som konstaterats av rättsläkare kunde enligt rätten ha uppstått tidigare. Domstolen ansåg inte heller att de vittnen som berättade om hur kvinnan mådde efter händelsen var tillräckliga för en fällande dom. Slutsatsen blev att mannen friades.
Både rättens ordförande och en nämndeman ansåg tvärtom att bevisen var tillräckliga för att fälla mannen. Enligt ordföranden var kvinnans berättelse klar och detaljrik och framstod som självupplevd, samtidigt som den fick stöd av vittnesuppgifterna.
Domen överklagades till hovrätten som gör samma bedömning som tingsrättens ordförande. Enligt hovrätten framstår kvinnans berättelse i sin helhet som självupplevd och får starkt stöd både av de vittnen som träffade henne kort efter händelsen och de som hade kontakt med henne senare. Även läkarundersökningen ger enligt hovrätten visst stöd åt kvinnans uppgifter.
Mannens uppgifter om vad som skedde är enligt hovrätten motbevisade. Han döms nu till fängelse i två och ett halvt år för våldtäkt. Han ska också betala skadestånd till kvinnan. Hovrätten är enig om sin dom.