Fri rörlighet även inom vården

Regeringsrätten beslutade i vintras att en patient från Göteborg ska ersättas för de 600 000 kronor som en behandling kostade henne i Tyskland på 90—talet.
Regeringsrättens beslut banar väg för andra patienter som planerar att söka vård i andra europeiska länder.
— Det finns inga restriktioner längre. Det är fri rörlighet som gäller, säger Lars Wetterström, utredare på Riksförsäkringsverket, RFV.

Pengar är problemet
Hos RFV finns det en oro för att statens vårdkostnader kommer att stiga i takt med att förändringen blir känd hos allmänheten.
— Det är ju pengarna som är problemet, jag har till exempel ett fall nu med en patient som har vårdkostnader på 512 535 kronor, säger Gunilla Sandberg, utredare på RFV:s enhet för vårdersättning.

Brist på regelverk
Regeringsrätten kom i samband med prövningen av fallet med Göteborgspatienten fram till att Sverige saknar en nationell reglering av den sjukvård som svenskar får i andra medlemsländer.
I brist på eget regelverk ska därför EG—förordningen tillämpas, anser Regeringsrätten. EG—förordningen talar bland annat om friheten för medborgare att tillhandahålla tjänster inom hela EU och EG—domstolen har funnit att medicinsk verksamhet omfattas av dessa tjänster.
Regeringsrätten konstaterar även att det i svensk lagstiftning inte finns något krav på förhandstillstånd för den som vill utnyttja sin rätt att ta emot medicinska tjänster på sjukhus i en annan medlemsstat och att begära ersättning för kostnaderna för dessa tjänster.
"Det föreligger således enligt de grundläggande reglerna i EG—fördraget en principiell rätt för den enskilde att efterfråga och åtnjuta medicinska tjänster i annan medlemsstat än den egna", skriver Regeringsrätten i sitt beslut.
Effekten av domen har nu blivit att en svensk patient i efterhand kan inkomma med vårdavgifter från exempelvis Tyskland och få rätt till full ersättning från svenska staten. Flera rättsliga mål i EG—domstolen har dessutom bidragit till att försäkringskassorna inte längre kan neka svenska patienter vård på privata kliniker. Den tidigare regeln om att man bara får söka "allmän vård" är alltså borttagen.
— Vi får ju acceptera att domen har kommit. Möjligheten att få vård i andra medlemsländer är just nu väldigt god för patienterna. Dörrarna är i princip öppna, säger Lars Wetterström på RFV.

Gummiregel
Möjligheten för svenskar att få vård i andra medlemsländer har förvisso funnits sedan mitten av 90—talet, men den har varit begränsad och hårt reglerad:
Först har patienten fått göra en ansökan hos Försäkringskassan som med hjälp av läkare från landstinget gjort en bedömning.
Men utlandsvården har endast godkänts i de fall där den svenska sjukvården inte har kunnat erbjuda vården inom en "rimlig tid" eller där vården som finns i utlandet anses kunna hjälpa patienten bättre.
— Det har varit en gummiregel, till exempel finns det ingen detaljerad beskrivning av vad som avses med rimlig tid, säger Lars Wetterström.
Men nu kan patienter alltså strunta i att ansöka hos försäkringskassan, betala för vården ur egen plånbok och i efterhand kräva ersättning från försäkringskassan.
Vid en sådan bedömning kan försäkringskassan bara ta ställning till om vården i utlandet skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Domen i vintras har gjort att man inte kan ge avslag bara för att vården hade kunnat ges inom rimlig tid i Sverige.
Regeringsbeslutet ger, enligt Riksförsäkringsverket, en effekt som framför allt gynnar patienter med gott om pengar.
— Det är kanske inte så rättvist att de som är rika ska kunna åka utomlands och sedan få betalt för det. Men vi har ju inga regler för vem som ska få utnyttja utlandsvården, säger Lars Wetterström.
Patienter som fått vård i Europa under de senaste två åren har på det här sättet möjlighet att retroaktivt få tillbaka sina vårdkostnader.
Men också operationer som ägt rum tidigare kan bli fall för en rättslig prövning. EU—fördraget har gällt sedan 1995, vilket i praktiken kan innebära att alla som betalat ur egen plånbok sedan drygt tio år tillbaka har rätt till full ersättning från staten.

Rädsla för ökade kostnader
Sedan Göteborgsdomen kom för ett halvår sedan, har 45 patienter i Sverige fått rätt till full ersättning för vård i annat EU—land.
Riksförsäkringsverket försöker nu hålla koll på hur många patienter som beviljas ersättning. Rädslan är stor för att kostnaderna för EU—vård ska skena iväg.
— Vad skulle hänta om var och varannan svensk börjar åka utomlands? Det kan handla om 20 eller 50 miljoner kronor per år i kostnader. Det är inget som staten skulle uppskatta, säger Lars Wetterström.

FAKTA: Vård inom EU
Under perioden januari 2002—maj 2003 mottog försäkringskassorna i Sverige 149 ansökningar från patienter som ville få vård i andra medlemsländer. Av dessa beviljades 112 ansökningar som bland annat gällde behandlingar av cancer, starr, ryggbesvär eller problem med höftleder.
Ett förhandstillstånd om vård i till exempel Spanien innebär att patienten får vård på samma ekonomiska villkor som en spansk medborgare. Vårdavgifterna i andra EU—länder kan dock skifta i storlek, beroende på hur sjukvården i andra medlemsländer är finansierad.
Svenskar, som i efterhand inkommer med en räkning för vård som de på egen hand köpt i ett annat EU—land, får numera hela summan betald av Försäkringskassan, förutsatt att vården har utförts i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enda summa patienten får betala ur egen ficka är en vårdavgift som motsvarar vad man skulle betalat inom den svenska skattefinansierade sjukvården. På Akademiska sjukuhuset i Uppsala är vårdavgiften för ett dygns vistelse cirka 80 kronor.