Det är svårt att säga exakt när fredagen den trettonde började ses som en otursdag. Men Jan-Öjvind Swahn som är folklorist och docent i etnologi har en förklaring till den välspridda myten.
– Talet tretton förknippades med otur redan före Kristus. Förr hade vi tolvtalsräkning, vilket innebär att tolv var bas i talsystemet. Och efter det jämna trevliga talet tolv kommer det oanvändbara och odelbara talet tretton. Tretton framstod därför som ett obekvämt tal och förknippades med otur.
Att fredagen förknippas med otur har en senare uppkomst.
– Inom kristendomen förknippas fredagen med långfredagen som ju för Jesu del inte var så rolig. Sedan har kombinationen av trettontalets obekvämhet och Jesus död på långfredagen gett oss myten om fredagen den trettonde. Det blev liksom lite dubbel otur, säger Jan-Öjvind Swahn.
Men statistik från försäkringsbolaget Trygg-Hansa visar att det sker sju procent färre skador på fredagen den trettonde jämfört med en genomsnittlig dag.
– Det var märkligt, för min statistik säger motsatsen. Den kommer från USA och forskaren som presenterar den menar att folk koncentrerar sig så mycket på att inte krocka att de blir sämre bilförare, säger Jan-Öjvind Swahn och skrattar.
Han berättar vidare att många flygbolag och hotell har undvikit talet tretton eftersom folk inte vill sitta på rad tretton eller bo i rum nummer tretton.
Själv vidtar Jan-Öjvind Swahn inga försiktighetsåtgärder.
– Nej, jag skiter i sånt. Den mesta folklore är ju ren idioti.
Tror du att den här typen av vidskepelser blir vanligare?
– Vi blir mindre och mindre vidskepliga. Det är framförallt dagspressen som har glädje av sånt eftersom man alltid kan fylla ut en spalt någonstans.