Trähusen börjar bli omoderna
1890–1899
Den 3 december 1890 ger Upsala Nya Tidning ut sitt första nummer. Uppsala stad ryms i huvudsak inom det vi i dag kallar för centrum. 1890 är invånarantalet uppe i 21 500 och befolkningen växer stadigt. En förklaring är järnvägsparken med stationshuset som några årtionden tidigare anlagts utanför stadsdiket.
Nu skapas tillväxtkraft och snabbare kommunikationsmedel till Stockholm och andra delar av omvärlden. Uppsala är självförsörjande för i staden finns bland annat kvarnar, bryggerier, och tegelbruk.
Sedan mitten av 1800-talet har städer runtom i landet börjat anlägga vattenverk, vattenledningar och avloppssystem. Det sker även i Uppsala.
Landsbygden är överbefolkad och människor söker sig till den växande staden som får nya sociala och ekonomiska strukturer. De första fackföreningarna har bildats för bland annat skrädderiarbetare, murare och typografer. Stora hyreshus börjar bli synliga. Kring Vaksala torg och österut börjar en stenstad växa fram. Att bygga trähus i den centrala staden är inte längre på modet.
Idrottsanläggningen Studenternas byggs under årtiondet 1900-1909. Här är Gösse Holmér i aktion 1916.
Den nya idrottsplatsen klar
1900–1909
Stadens invånarantal ökar till 26 000. Verksamheter vid institutioner och industrier breddas och efterfrågan på bostäder växer.
I innerstaden fortsätter byggandet av stora stenhus för rika borgare och i utkanten byggs trähus med många och små arbetarbostäder.
På Kungsgatan 53 invigs ett Folkets hus. Under storstrejken 1909 håller Hjalmar Branting tal i trädgården för 1 400 deltagare.
Vid Fyrisstranden, i höjd med järnbron, uppförs KFUM-borgen som inrymmer bostäder, bildningslokaler och en stor sal med 450 platser. Nya idrottsanläggningar som Studenternas liksom tennispaviljongen vid Svandammen blir klara. Vid den sistnämnda brukar studenten och prinsen Gustaf VI Adolf spela. Samma årtioende invigs Uppsalas spårvägstrafik.
Det nya bostadsalternativet egnahem tillkommer och det är inte bara privatpersoner som fungerar som byggherrar längre. Företag, privata industrier och kommunen tar initiativ till tjänstebostäder för sina arbetare.
Fler arbetarbostäder byggs
1910–1919
På Gamla torget invigs Centralbadet. På Nedre Slottsgatan uppförs Hantverksföreningens hus med plats för Slottsbiografen.
Byggandet av bostäder i Kåbo villastad drar igång. 1910 godtas planen för arbetarbostäder i yttre Svartbäcken. Den leriga åkerjorden ska förvandlas till en ny arbetarstadsdel med parker, planteringar och hyreshus med butiker i gatuplanet och en torgplats.
Innan 1920-talet inträder har bostadsbyggandet tagit fart i områden som Rickomberga, Polacksbacken, Kungsängen och Almtuna. På det politiska planet sker något historiskt: sju år före införandet av allmän rösträtt blir socialdemokraten Hildur Ottelin invald som första kvinna i Uppsala stadsfullmäktige.
I mars 1917 avgår statsminister Hjalmar Hammarskjöld och blir landshövding i Uppsala. Snart blir han uppvaktad på slottet av 2 500 Uppsalabor som deltar i hungerdemonstrationen – en nationell aktion mot bristande tillgång på livsmedel i Sverige.
Leche blir stadsarkitekt
1920–1929
Gunnar Leche blir stadsarkitekt och ritar Vaksalaskolan som invigs 1927. Det är bara början på allt han kommer att skapa under karriären som sträcker sig ända in på 1950-talet.
– Han präglar i hög grad fortfarande utseendet på stan. Han gjorde ju så mycket olika saker och finns lite överallt. Han var en ritande stadsarkitekt och satt på en väldigt stor makt under en tid som man ritade snygga hus, säger Anna Micro Vikstrand, lektor i konstvetenskap.
Bostadsbyggandet är blygsamt, men Uppsala växer till drygt 30 000 invånare och är på elfte plats i storleksordning bland Sveriges städer.
1928 har bussarna 13 avgångs- och slutstationer i innerstaden. Uppsala förstärks som centralort i länet. Busstrafiklinjerna tätnar och konkurrerar med äldre färdmedel såsom tåg, båt och hästskjuts.
I slutet av 1920-talet har Uppsala 37 bagerier, 18 konditori- och karamellfabriker, 65 salubodar för färska köttvaror och 23 korvfabriker. Stadsfullmäktige antar en lag om obligatorisk köttbesiktning och en ny torghandelsstadga som innebär förbud mot att sälja livsmedel utan tillstånd från hälsovårdsnämnden.
Balkonger blir standard
1930–1939
En busstation uppförs och kommunikationerna till stadens utkanter blir bättre. 1932 får Eriksberg och Norby busslinjer. Förutom att ordna bostäder åt nyinflyttande försöker Uppsala få bukt med den gamla bostadsbrist som funnits sedan sekelskiftet. Från mitten av 1930-talet drar ett intensivt bostadsbyggande igång. Luthagen får en ny stadsplan, vilket blir starten för en utbyggnad, och lägenhetsbalkonger blir standard.
– Balkonger var något som tidigare bara förekom i mer exklusiva sammanhang, i borgarnas stadsvillor och på sommarnöjen. Bakonger i arbetarbostäder var en orimlighet. Först med HSB, som etablerade sig i Uppsala 1934, fick flerfamiljshus balkong som lägenhetskomplement, säger arkitekturforskaren Carl Erik Bergold.
Förutom lägenheter byggs över tvåhundra småstugor i Kungsgärdet, Fålhagen och Svartbäcken. Samma årtioende får Uppsala ett studentbostadshus på Skolgatan för män. Huset är unikt för studentrummen har vattentoaletter. Huset blir kallat för ”klosettpalatset”.
Mot slutet av 1930-talet är Uppsala stad uppe i 38 000 invånare.
Stigande födelsetal
1940–1949
Uppsala går in i en expansionsperiod med stora barnkullar men också ett växande antal åldringar. Det kräver mer kommunala insatser i form av skolor, ålderdomshem och fler tjänstemän i kommunal förvaltning. Stigande födseltal och införlivande av landskommuner som Bondkyrko, Gamla Uppsala och Vaksala bidrar till att befolkningstalet stiger med 82 procent under de kommande 15 åren. Bara i dessa tre områden bor cirka 9 000 människor. Under samma period byggts nästan dubbelt så många bostäder som under mellankrigstiden 1919–1939.
Stiftelsen Uppsalahem bildas och det blir möjligt att låna av staten till kommunalt bostadsbyggande. Under den här perioden ökar stadens befolkning kraftigt och allmännyttans bostäder står för den största andelen nybyggda bostäder. Det första projektet blir 156 lägenheter i bostadshus på Lasseby gärde, 600 lägenheter i Tuna backar och 700 lägenheter i Sala backe.
Akademiska sjukhuset byggs ut och får en större roll för undervisning och regionsjukvård.
Ett försvarsbeslut 1942 sätter Ärna och Uppsala garnison på kartan. Nu skapas flygflottilj, flygkadettskola och försvarsläroverk.
Leche utformar Sala backe
1950–1959
År 1950 sysselsätter industri och hantverk 40 procent av de yrkesverksamma i Uppsala. Metallindustrin är den största enskilda branschen med drygt 2 700 anställda och byggnadsbranschen sysselsätter 2 600. De två mest framträdande lokala byggmästarna är Anders Diös och Gottfrid Lindgren.
Läkemedelsföretaget Pharmacia flyttar sin verksamhet från Stockholm till Uppsala som kan erbjuda mark i det nya industriområdet i Boländerna. I takt med ett växande åtagande för staden sker en kraftig ökning av antalet tjänster inom hälso- och sjukvården och kommunal förvaltning.
I mitten av 1950-talet är Uppsala med sina 68 000 invånare Sveriges sjunde största stad. Gunnar Leche sätter sin prägel på nya bostäder i Sala backe. Och stadsdelen Eriksberg, hittills känd som ett villakvarter, byggs ut och blir Uppsalas första höghusområde.
Uppsala universitet växer och har 5 199 inskrivna år 1950. Bostadsproduktionen har varit inriktad nästan helt på flerfamiljshus. Utrymmesstandarden stiger. Andelen enrummare har sjunkit och de flesta bostäder rymmer nu två rum och kök.
Det rivs och byggs nytt
1960–1969
Efter krav på sanering av äldre bebyggelse i svenska städer sker rivningar av äldre bostäder och slumbebyggelse. I Uppsala sker en cityförändring där lokalerna blir större, gatorna breddas och bilarna får fler parkeringsutrymmen. Också denna förändring möter starka protester. Detta årtioende får Uppsala sina första parkeringsvakter.
Nybyggandet når rekordnivån 2 304 lägenheter på ett år. Samtidigt som Norrlands nation tar basketsporten till Uppsala invigs det nya Tempohuset på Stora torget. Fasadens tårtpappersmönster faller verkligen inte alla i smaken.
Som en del av miljonprogrammet börjar Gottsunda bebyggas med höghus och snart börjar planerandet av ett köpcentrum. I Uppsalas norra delar växer Gränby och Nyby fram.
Den växande befolkningen kräver mer samhällsservice. Uppsala kommun är nu uppe i 3 000 anställda, vilket är en tiodubbling sedan 1950-talet. Utöver Tempohuset invigs gångcity på Kungsängsgatan, Fyrishov och det nybyggda stadshuset i hörnet av Vaksalagatan/Kungsgatan. Bilarna börjar trafikera Tycho Hedéns väg och i Flogsta inleds byggandet av ett helt nytt studentområde, bestående av höghus med plats för över 2 000 studenter.
Fjärde största staden
1970–1979
Vattentornet i Boländerna tas i bruk och blir Uppsalas senaste tillskott bland landmärken. Under detta årtionde tillkommer även Gränby ishall, Djursjukhuset i Ultuna och Luthagsleden. Gränby centrum invigs och finansminister Gunnar Sträng inviger Gottsunda centrum.
Uppsala storkommun bildas, och nu börjar man använda sig av benämningen Uppsala kommun. Året före har Uppsala blivit Sveriges fjärde största stad, beroende på en kommunsammanläggning som gör att Uppsala går från 101 696 till 127 448 invånare.
I centrala Uppsala, i kvarteret Hugin, byggs kontorslokaler för länsstyrelsen och Livsmedelsverket.
Senare flyttar även Skatteverket in.
Stenhagen börjar byggas
1980–1989
Efter miljonprogrammet infinner sig en tveksamhet kring fortsatt bostadsbyggande. Men Kungsängsleden blir till, och i mitten av 1980-talet börjar stadsdelen Sävja att skapas. Även stadsdelen Stenhagen som funnits i tankarna sedan lång tid tillbaka börjar byggas. Arbetet sker utifrån detaljplaner som dåvarande planhandläggaren Owe Gustafsson jobbar fram:
– Stenhagen var en viktig milstolpe. Man byggde åt ett nytt håll och man blandade upplåtelseformer med både hyresrätter och bostadsrätter. Det anslag man hade var att bygga höga hus i ytterkurva och låga hus i innerkurva och betona gaturummet på ett annat sätt än till exempel i Gottsunda. Stenhagen fick en stor betydelse för att få fram nya bostäder i Uppsala.
På Västra Ågatan i centrum öppnas en biograf, Filmstaden, med åtta salonger. En rad offentliga rum som nya Folkets hus, Stadsbiblioteket, Stadsteatern och Missionskyrkan invigs och 1989, samma år som påven Johannes Paulus II besöker Uppsala, färdigställs ritningar till ett nytt köpcentrum i kvarteret Svava.
Finanskrisen sätter stopp
1990–1999
Uppsala kommun åker på en framgångsvåg in i 1990-talet. Forum- och Svavagalleriorna står klara. Sedan slår finanskrisen till. Bostadsbyggandet upphör nästan helt under några år och det statliga stödet till bostadsbyggandet försvinner. Stadsdelen Stenhagen, som är under uppbyggnad, får inte det handelscentrum som man hade tänkt och bostadsrätter går inte att sälja. Ingvar Blomster, fd stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun, kallar årtioendet för extremt.
– Det var extrema svängningar. Från att ha varit full fart så var det helt plötsligt stopp. Bostadsbyggandet 1992 låg säkert på 2 000 lägenheter, sedan dog det. Det var få lägenheter i varje projekt.
Han utser 1990-talet till det kanske sämsta årtiondet vad gäller bostadsbyggande. Och det kommer att straffa sig på 2000-talet då det blir underskott på bostäder. Ingvar Blomster menar att 1990-talet är en förlorad tid som vi aldrig hämtat oss ifrån. Utan finanskrisen hade Uppsala kanske haft 10 000 fler lägenheter i dag.
– Det var ett dramatiskt årtionde men folk har glömt det där. Uppsalahem hade 200 lägenheter som stod tomma!
Innan krisen slår till hinner den nya anläggningen Fyrishov bli färdig. Strax före det nya årtusendet röstar en majoritet i kommundelen Knivsta för att bilda egen kommun.
Ny trend med höga hus
2000–2009
E4 leds utanför Uppsala och den tunga trafiken på Tycho Hedén minskar.
Uppsalahem inleder ett omfattande projekt med att renovera de många fastigheter som byggts under 1960- och 70-talet. Efterföljande chockhöjningar av hyran ifrågasätts av hyresgäster som tycker att underhållet genom åren varit eftersatt. Dessutom uppstår debatten om huruvida kraftiga hyreshöjningar leder till en ökad segregation mellan fattiga och rika.
Ett nytt polishus blir landmärke i hörnet av Svartbäcksgatan/Luthagsesplanaden. I slutet av 2007 är allt ljus på Musikens hus vid Vaksala torg. Senare får anläggningen namnet Uppsala konsert och kongress.
På flera platser i stan växer nya bostadsområden fram, bland annat i Kungsängen, på Kapellgärdet, Fyrisvallen och i området närmast Råbyvägen/Vattholmavägen. Höga hus är en ny trend i staden. Nybyggda hus är i snitt ett par våningar högre än för tio år sedan och enskilda tiovåningshus är inte längre något unikt.
Lilla Lisa Lindström blev Uppsalas invånare nummer 200 000 år 2011.
Staden växer rekordsnabbt
2010-
Mycket har hänt runt det gamla stationshuset från 1800-talet. I december 2011 invigs Resecentrum med ett helt nytt stationshus, men det gamla finns kvar och tas över av restauranger. Vid Resecentrum byggs båghus för hotell, butiker och rekorddyra lägenheter.
På Kungsgatan försvinner den över hundra år gamla verksamheten Folkets hus och den stora anläggningen tas över av företag, butiker och systembolag.
År 2011 utser Uppsala kommun nyfödda Lisa Lindström till invånare nummer 200 000.
2014 blir ett rekordår för antalet planerade bostäder. Totalt klubbas planer som ger möjlighet att bygga mer än 5 000 nya bostäder.
I Jällatrakten, strax öster om Uppsala, pågår arbetet med en helt ny stadsdel: Lindbacken.
Men ännu större projekt ligger framför: I södra delarna av Uppsala, från Polacksbacken till Sunnersta, ska bostäder för 50 000 invånare byggas och med Ulleråker som en ny stadsdel.
I Uppsalahems bostadskö står 67 000 människor. Kommunen vill ha fler byggherrar och fler bostäder. Det talas om förtätning och att bygga på grönområden.
Vart är vi på väg? Mot 350 000 invånare, säger prognosen för 2050.