Klockan är nästan halv tio på morgonen. Redaktionsmedlemmarna på 24 UNT dyker in i mötesrummet en efter en med kaffemuggar och anteckningsblock i händerna. De samlas varje morgon för att bolla idéer inför dagens sändningar. Nyhetsredaktören Cecilia Hedquist leder mötet från bordets kortsida. Hon har just kommit tillbaka från ett stort näringslivsevent där hon visat upp 24 UNT.
– Nästan alla verkade faktiskt redan känna till oss, säger hon nöjt.
Än så länge dröjer det några dagar innan tv-kanalen startar. Under tiden samlar redaktionen kraft, planerar framtida inslag, testar tekniken och svetsar samman teamet. Fast många känner redan varandra.
Tre av redaktionsmedlemmarna – videoreportrarna Elin Sandow och Erik Leijonhufvud samt tv-fotografen Robert Berthagen – har jobbat tillsammans i många år på UNT. Och fyra av de andra redaktionsmedlemmarna har arbetat på 24 Corren – 24 UNT:s systerkanal i Linköping. En av dem är Siri Amram. Hon är 25 år, kommer från Sollentuna i Stockholm och har studerat medieproduktion och journalisk vid högskolan i Kalmar. Efter utbildningen startade hon ett produktionsbolag tillsammans med en klasskompis och gjorde informationsfilmer och dokumentärer.
– Jag tycker att tv är det absolut roligaste man kan hålla på med, säger hon. Jag gillar utmaningen med att göra korta inslag och ändå lyckas få in bra ”känslosäg” (se förklaring i ordlistan på nästa uppslag).
I mötesrummet slår Cecilia Hedquist upp dagens tidning och kallar på uppmärksamheten.
– Nu ska vi spåna lite inslag, säger hon och ber alla läsa en artikel om en misshandel på en skola.
Två 16-åringar har anhållits och uppgifter pekar på att några vittnen hotats på Facebook av vänner till 16-åringarna. Cecilia Hedquist skickar ut en armada med frågor:
– Vilka ska vi prata med? Vilka frågor bör ställas? Hur ska vi bildsätta det? Kan man göra en uppföljning?
Redaktionen kastar runt tankar och idéer. Prata med elever förstås, och så rektorn. Miljöbilder från skolan. Och Facebook. Kanske kan göra ett uppföljande inslag om hot på nätet, föreslår någon.
Tv-redaktionen sitter som en egen liten egen ö bland reportrar, redigerare och fotografer i det öppna kontorslandskapet på UNT. Det är härifrån de gör research och redigerar ihop det filmade materialet till färdiga inslag. Då och då hörs ett dovt brummande från en borr från våningen ovanför. Det är tv-studion som byggs. Det är där programproducenten Clara Herner sitter och det är därifrån nyhetsuppläsarna ska leda nyhetssändningarna.
24 UNT har fem videoreportrar. De kommer framför allt att producera nyhetsinslag, men gör också kortare programserier. Siri Amram och kollegan Henrik Skarstedt håller till exempel på att förbereda serie på åtta delar om Uppsalas studentliv.
Arbetet som videoreporter är annars ganska ensamt. I 9 fall av 10 åker reportern ut på egen hand. Reportern letar själv upp intervjupersoner, gör intervjuerna, filmar och redigerar sedan ihop inslaget. Ett inslag på två minuter kan ta en hel arbetsdag att göra.
– Man måste kunna jobba självständigt och ha koll på flera saker samtidigt. Ställa frågor, lyssna på svaren och samtidigt hålla koll på att personen inte kommer ur bild, säger Siri Amram och krokar hörlurarna om nacken, tar stativet över ena axeln, kameran i ena handen och mikrofonen i den andra. Hon ska ut och göra en enkät, eller en voxpop som man säger i tv-branschen.
– När jag kom tillbaka till jobbet efter att ha varit ledig i tre veckor fick jag träningsvärk direkt, säger hon och tar sikte på gågatan bärandes på den tunga kamerautrustningen.
Hon föredrar att arbeta efter känsla och spontanitet. Visserligen skriver hon ofta ned några frågor i förväg, men hon tittar nästan aldrig på lappen.
– Den är mest till för att ha om jag skulle få en blackout.
Solen strålar rakt ned på gågatan. Siri Amram söker med blicken efter en skuggig plats att ställa stativet på för att slippa starkt ljus i ansiktet på dem som intervjuas. Hon fäller vant ut stativet i ett skuggigt hörn med en ständig ström av förbipasserande. Fäster på kameran och ställer in vitbalans och ljus innan hon stegar ut på gatan med mikrofonen i handen. Ibland går det blixtsnabbt. Andra dagar kan hon få stå i timmar innan hon hittar tillräckligt många som vill svara.
– Det beror mycket på frågan. Och flytet. Ibland har man det bara.
En medelålders man skakar på huvudet och en äldre dam går snabbt förbi henne med ett besvärat leende. Men sen blir det dubbelnapp. Vännerna Pia Forsström och Lena Dalhberg svarar gärna. Siri Amram sätter på sig hörlurarna och ställer in skärpan på Pia Forsström.
– Stå stilla där. Perfekt, säger hon och trycker igång kameran.
09.30 MORGONMÖTE. Efter UNT:s stora redaktionsmöte samlas tv-redaktionen för att kläcka idéer inför dagens inslag.
10.00 IDÉLISTA. Papper och penna är fortfarande bra kreativa verktyg. Men av morgonens idélista blev inte så många idéer kvar.
10.30 KAMERAKOLL. Den är inte bara tung, den har också många tekniska finesser som journalisten måste ha koll på.
10.45 UT PÅ JOBB. Videoreportern Siri Amram fixar kameran och letar intervjupersoner på gågatan. Först får hon två nej.
11.00 TREDJE GÅNGEN GILLT. Väninnorna Len Dahlberg och Pia Forsström ställer gärna upp på en intervju.
11.30 REDIGERAR. – Det roligaste med jobbet är att man gör allt själv. Det är verkligen från ax till limpa. Belöningen är att sitta och pilla i materialet sen, säger Siri Amram.