Den 29 juli 2018 kom 82 mm regn i Uppsala â det vĂ€rsta skyfallet pĂ„ minst 150 Ă„r. Det ledde till stora trafikstörningar i hela stan, och centralpassagen vid Uppsala centralstation blev helt översvĂ€mmad.
Fokus klimatet
PÄ innergÄrden i kvarteret i BÀcklösa lyser gula praktrudbeckior upp det som vid en första anblick kan se ut som en vanlig rabatt. Men det hÀr Àr en av framtidens lösningar för att ta hand om regnvatten.
â Vi behöver kombinera de tekniska lösningarna sĂ„ att de ocksĂ„ blir en attraktiv boendemiljö. Blommorna hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ nĂ€r dagvattenhanteringen ocksĂ„ tillför nĂ„got för de boende, sĂ€ger Annika Billstam, projektutvecklare pĂ„ Uppsalahem.
Klimatforskarna spÄr att hÀftiga skyfall blir vanligare i framtiden. OvÀdret över GÀvle i mitten av augusti i Är var, liksom det stora skyfallet som översvÀmmade bland annat Centralpassagen i Uppsala 2018, en föraning om vad som kan komma i framtiden.
Det traditionella sÀttet att ta hand om det regnvatten som faller pÄ tak och asfaltytor, det som kallas dagvatten, Àr att via stuprör och gatubrunnar leda ner det till underjordiska ledningar. Det gÄr dock inte att dimensionera rören för de mest extrema skyfallen.
DÀrför försöker man nu skapa lösningar för att ta hand om dagvattnet pÄ plats. Det handlar till exempel om dammar som fungerar bÄde som buffert och rening av vattnet. Rabatten pÄ innergÄrden i BÀcklösa Àr ett exempel pÄ hur en lösning i mindre skala kan se ut, dÀr man fördröjer och renar vattnet innan det leds vidare till större dagvattendammar.
Men det kan ocksĂ„ handla om kapillĂ€rsystem, dĂ€r dagvattnet leds till rör med hĂ„l lĂ€ggs under grĂ€smattor, som dĂ€rmed bevattnar underifrĂ„n. Ăven sĂ„ kallade gröna tak med vĂ€xtbĂ€ddar blir en del i systemet.
VÀxterna Àr en viktig del som blir bÄde en buffert och rening. Det gÀller dÄ att vÀlja vÀxter som Àr tÄliga och klarar bÄde torra och blöta förhÄllanden.
VÀxternas uppgift Àr att bÄde suga upp vattnet som faller och att rena det.
Nu har Uppsalahem och Uppsala Vatten fÄtt projektpengar frÄn Vinnova för att studera innovativa lösningar för dagvatten. Tanken Àr att ta fram lösningar som gÄr att tillÀmpa mer systematiskt vid bÄde nybyggnad och i befintliga kvarter.
Enligt Annika Billstam handlar det inte bara om att bygga nya innovativa lösningar. Det mÄste ocksÄ vara möjligt att sköta dem inom den ordinarie organisationen för fastighetsskötsel.
â Man mĂ„ste ta fram en skötselplan och se till att man har kunskap inom företaget. Tanken Ă€r att vi ska finslipa arbetssĂ€ttet med olika fallstudier.
Annika Billstam, projektutvecklare pÄ Uppsalahem. Uppsalahem Àr en av mÄnga fastighetsÀgare som börjat titta pÄ nya sÀtt att ta hand om regnvatten.
Rabatten i BÀcklösa Àr en del i ett större system. Uppsala Vatten, som ansvarar för hanteringen av dagvatten, tvingas anpassa sig efter nya förutsÀttningar nÀr klimatet Àndras. Vid skyfallet i Uppsala 2018 kom det i de mest utsatta delarna av staden 80 millimeter regn. Det berÀknas vara ett 190-Ärsregn. Det innebÀr att man kan rÀkna med att lika stora regnmÀngder kan falla över Uppsala en gÄng vart 190:e Är i genomsnitt. Men klimatmodellerna förutspÄr att det som i dag klassas som 200-Ärsregn i framtiden kommer dubbelt sÄ ofta.
Dagvattendammen vid Polacksbacken renar vatten som rinner frÄn det nya bostadsomrÄdet i Rosendal.
NÀr nya omrÄden byggs i staden gör man plats för dagvattendammar som kan bÄde fördröja och rena vattnet. Liksom pÄ innergÄrden i BÀcklösa Àr mÄlet att dammarna ocksÄ ska bli ett positivt inslag i stadsmiljön. DÀrför byggs det broar, gÄngar, och bryggor för att mÀnniskor ska kunna röra sig vid vattnet och komma nÀra dammarna. Men att det finns en brygga, eller kanske till och med en livboj, innebÀr inte att det gÄr att bada dÀr.
â Vi vill skapa en attraktiv mötesplats för medborgarna. Men att bada Ă€r en dĂ„lig idĂ©. Det Ă€r en reningsanlĂ€ggning, sĂ€ger Irina Persson, dagvattenstrateg pĂ„ Uppsala Vatten.
Irina Persson, dagvattenstrateg pÄ Uppsala Vatten, sÀger att klimatförÀndringarna stÀller nya krav pÄ anlÀggningarna.
Föroreningarna i dagvattnet kan bestÄ av bÄde metaller, nÀringsÀmnen och miljögifter som sÄ kallade PAH:er. Trafiken Àr en stor kÀlla till föroreningar. Men Àven hund- och fÄgelbajs sköljs bort av regnvattnet och hamnar i dagvattensystemet.
VÀxtbÀddarna i kvarteren, rabatten i BÀcklösa eller regnbÀddarna lÀngs gatorna i Rosendal, Àr det första reningssteget. VÀxterna tar upp en del av de Àmnen man inte vill att de hamnar i FyrisÄn. Under marken finns stenkistor som fungerar som en buffert sÄ att rören, som leder till de större reningsdammarna, hinner svÀlja allt vatten vid ett större skyfall. Dagvattendammarna ligger i sin tur som i en skÄl vilket gör att de ocksÄ fungerar som en buffert nÀr vattenytan i dammarna stiger.
NÀr Uppsala Vatten behöver ta höjd för klimatförÀndringarna sÄ att dammarna ska klara större vattenmÀngder och ökade krav pÄ rening hamnar notan hos Uppsalaborna via VA-taxan.