Framgångsrik återvinning av elavfall

När de nya baltstaterna och Östeuropaländerna blev EU-medlemmar i våras fruktade Sandor Tagai, verksamhetsansvarig vid Uppsala elektronikåtervinning, ökad konkurrens. I stället har det blivit tvärtom. I dag står både gamla och nya EU-medlemmar på kö för att ta del av Uppsalamodellen för elektronikåtervinning.

Uppsala2004-07-22 00:00
- Vi har fått ett positivt uppsving här. Det beror till stor del på det nya EU-direktivet om hantering av elektroniskt avfall som berör 25 länder och träder i kraft 13 augusti. Och här i Uppsala råkar vi ligga långt framme på området, säger Sandor Tagai som inte kan dölja sin belåtenhet.
Ungerska representanter besökte i våras Uppsala kommuns elektronikåtervinning för att studera arbetet. De har redan startat en verksamhet i staden Baja i i Ungern - "efter våra principer och enligt vår modell", säger Sandor Tagai stolt.

Utbildning
Också polacker har flera gånger kommit på besök till lokalerna på Skebovägen i Librobäck. Polska staden Gorazow sökte nyligen EU-pengar för att utveckla en egen elektronikåtervinning.
- Polackerna kommer hit i oktober för att få utbildning här. Vi har redan skrivit ett förhandsavtal med dem.
Men mest glädjer det honom att även engelsmännen visat stort intresse för verksamheten.
- De har ju varit världsledande på det mesta, och en gång haft ett imperium där solen aldrig gick ned. För ett halvår sedan upptäckte de att de måste agera innan 13 augusti, då EU-direktiven om hantering av elektroniskt avfall träder i kraft.

Handbok
Därför har folk från Hampshire County varit i Uppsala och tagit till nya kunskaper om verksamheten där. Man har till och med hunnit översätta den handbok som används vid Elektronikåtervinningen till engelska.
- Den har fått titeln Ett standardverk för elektronikåtervinning.
Men trots att andra länder på sikt kommer att hinna i kapp Uppsala och Sverige är Sandor Tagai inte orolig för framtiden.
- Visserligen är arbetslönen i baltstaterna och de forna öststaterna lägre, och de kan bjuda lägre än vi eftersom vi är tvungna att hålla avtalsmässiga löner. Men vi har ett bra försprång och viktiga kunskaper. Det gäller att ha visioner och hela tiden tänka framåt.
Han är själv inblandad i ett framtidsprojekt där en robot spelar huvudrollen. Den skall kunna identifiera och återvinna farliga ämnen.

845 ton elskrot
När UNT besöker Elektronikåtervinningen har fyra stora stålburar från Gottsunda just anlänt. Det är en veckas skörd av elektronikskrot: dammsugare, brödrostar, adventsstakar, gräsklippare, tv-apparater, borrmaskiner och rakapparater.
Under 2003 fick man in 845 ton och 228 kilo elektronik.
Den stora, olösta gåtan bland personalen är varför Uppsalaborna kastar bort så många dammsugare.
- Vi får in 3,5 ton varje månad. Jag kan inte begripa vad det kommer sig av, säger Pirjo Larsson
Att många tv-apparater slängs i samband större idrottsevenemang är lättare att förstå.
- Då byter folk gärna tv.
- Eller också slänger man ut sin gamla genom fönstret i frustration över dåliga svenska prestationer, fyller Ronny Ivarsson i.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!