FrÄgor och svar om nobelpriset
UNT:s reporter Ă
ke Spross guidar dig bland tidigare nobelpristagare.
Foto:
Det beror litet pÄ hur man rÀknar, men vanligtvis brukar man nÀmna Ätta. De Àr Allvar Gullstrand (medicin 1911), Robert Båråny (medicin 1914), Manne Siegbahn (fysik 1924), The Svedberg (kemi 1926), Nathan Söderblom (fredspriset 1930), Arne Tiselius (kemi 1948), Dag Hammarskjöld (fredspriset 1961) och Kai Siegbahn (fysik 1981). Robert Båråny belönades dock med Nobelpriset flera Är innan han kom som krigsflykting till Sverige och bosatte sig i Uppsala.
Hannes Alfvén (fysik 1970) disputerade vid Uppsala universitet, men gjorde sina prisbelönade insatser vid Kungliga tekniska högskolan.
De fyra Nobelpristagarna Torsten Wiesel (medicin 1981), Arvid Carlsson (medicin 2000) Svante Arrhenius (kemi 1903) och Alva Myrdal (fredspriset 1982) föddes i Uppsala, men gjorde sina prisbelönade insatser pÄ andra hÄll.
Hur mycket har Nobelprisen ökat i vÀrde under Ärens lopp?
Prissumman för varje enskilt pris har stigit frÄn 150 782 kronor 1901, dÄ de första Nobelprisen delades ut, till 10 miljoner kronor i dag. Om man tar hÀnsyn till inflationen Àr ökningen mer blygsam. 2007 gav ett Nobelpris bara 27 procent mer köpkraft Àn 1901. LÀgst vÀrde mÀtt i köpkraft hade Nobelprisen i början av 1940-talet dÄ köpkraften per pris hade sjunkit till under 30 procent jÀmfört med 1901. Högst köpkraft hade Nobelprisen 2001, det Är dÄ den nominella prissumman för första gÄngen uppgick till 10 miljoner kronor per pris.
Att dollarn under de senaste mÄnaderna stigit kraftigt i vÀrde i förhÄllande till den svenska kronan gör att Ärets amerikanska Nobelpristagare kommer att ha vÀsentligt lÀgre köpkraft för sina prispengar Àn vad fjolÄrets amerikanska pristagare hade.
Har nÄgon fÄtt Nobelpriset mer Àn en gÄng?
JodÄ, det har hÀnt flera gÄnger.
Fransyskan Marie Curie tilldelades fysikpriset 1903 (för strÄlningsforskning) och kemipriset 1911 (för upptÀckten av radium och polonium).
Amerikanen John Bardeen tilldelades fysikpriset 1956 (för uppfinnandet av transistorn) och pÄ nytt 1972 (för utvecklingen av den sÄ kallade BCS-teorin om superkonduktivitet).
Engelsmannen Fred Sanger tilldelades kemipriset 1958 (för kartlÀggning av proteinstrukturer) och pÄ nytt 1980 (för en metod att faststÀlla ordningsföljden pÄ dna-bokstÀverna i den genetiska koden).
Amerikanen Linus Pauling Àr den enda person som varit ensam pristagare tvÄ gÄnger. 1954 tilldelades han kemipriset (för sitt arbete med kemiska bindningar och 1962 fredspriset för sin kampanj mot ovanjordiska kÀrnvapenprov).
Mesta pristagaren Àr dock inte en person, utan en organisation. 1917, 1944 och 1963 tilldelades Internationella Röda korset Nobels fredspris. En annan organisation, FN:s flyktingorgan UNHCR, tilldelades fredspriset 1954 och 1981.
Har det hÀnt att flera personer i en familj varit Nobelpristagare?
MÄnga gÄnger. Av Uppsalas hittills tvÄ Nobelpris i fysik tilldelades det ena Manne Siegbahn 1915 (för upptÀckter inom röntgenspektroskopi) och det andra hans son Kai Siegbahn 1981 (för utveckling av högupplösande elektronspektroskopi).
Hans von Euler-Chelpin (kemi 1929) och Ulf von Euler (medicin 1970) Àr ett annat svenskt exempel pÄ hur Nobelpris sÄ att sÀga gÄtt i arv frÄn far till son.
Med Alva och Gunnar Myrdal, fredspristagare 1982 respektive ekonomipristagare 1974, finns ocksÄ ett svenskt exempel pÄ ett gift Nobelprispar. SÄvida man inte, som en del gör, ifrÄgasÀtter att det av Sveriges riksbank instiftade priset i ekonomisk vetenskap Àr ett riktigt Nobelpris.
"Mesta" Nobelfamiljen har efternamnet Curie. Tillsammans med Henri Becquerel delade makarna Marie och Pierre Curie Nobelpriset i fysik 1903 för forskning kring radioaktivitet. 32 Är senare delade deras dotter IrÚne Joliot-Curie och hennes make Frédéric Joliot kemipriset för forskning kring konstgjord radioaktivitet.
Ăvriga "NobelprisslĂ€ktingar" Ă€r makarna Gerty och Carl Cori, William Bragg och sonen Lawrence, Niels Bohr och sonen Aage, Arthur Kornberg och sonen Roger, JJ Thomson och sonen George Paget samt Jan Tinberger och brodern Nikolaas.
Ăr det sant att Adolf Hitler var nĂ€ra att fĂ„ Nobels fredspris?
Nej. DÀremot Àr det sant att en svensk socialdemokratisk riksdagsman, Nils Brandt, i ett brev till det norska stortingets Nobelkommitté januari 1939 nominerade Adolf Hitler till fredspriset. Efter protester drog Branth tillbaka förslaget. FÄ tidningar insÄg att nomineringen av Hitler till fredspriset förmodligen varit ironiskt menad och en protest mot den brittiske premiÀrministern Neville Chamberlains eftergiftspolitik gentemot Nazityskland. .
Andra diktatorer som pÄ fullt allvar nominerats till Nobels fredspris Àr Benito Mussolini (1935), Josef Stalin (1945 och 1948) och den etiopiske kejsaren Haile Selassi (1938). Ingen av dessa kandidater utreddes dock nÀrmare av stortingets Nobelkommitté.
Vilka universitet och forskningsinstitutioner har "producerat" flest Nobelpristagare?
Denna prestigefulla lista domineras nÀstan helt av amerikanska universitet och institutioner. Den toppas med bred marginal av Harvard University, som haft 24 Nobelpristagare. PÄ andra plats med 16 Nobelpristagare, men 17 Nobelpris (eftersom Linus Pauling tilldelades bÄde kemipriset och fredspriset) kommer California institute of technology, Caltech.
OcksÄ Columbia University, Massachusetts institute of technology och Stanford university har vardera 16 Nobelpristagare. Det enda universitet utanför USA som kan mÀta sig med dem Àr University of Cambridge i England.
Till de mest framgÄngsrika hör ocksÄ University of Chicago och University of California, Berkely (vardera 15 pristagare), Princeton university (11 pristagare) och Rockefeller university i New York (10 pristagare).
I Sverige har Uppsala universitet haft 5 Nobelpristagare. En vÀlvillig tolkning ger Karolinska institutet lika mÄnga (om man ocksÄ rÀknar in det medicinska Nobelinstitutet vid KI). Stockholms universitet har haft 3 Nobelpristagare och Göteborgs universitet och Svenska Gasackumulatoraktiebolaget, AGA, vardera en.
Hur mÄnga kvinnor har tilldelats Nobelpris?
Att anvÀnda ordet "mÄnga" i detta sammanhang Àr inte riktigt adekvat. Av 789 individer som sedan 1901 tilldelats Nobelpris Àr bara 35, dvs 4,4 procent, kvinnor.
För de naturvetenskapliga prisen Àr fördelningen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv Ànnu snedare. Av de 528 pristagarna i fysik, kemi eller medicin Àr bara 13, knappt 2,5 procent, kvinnor. Allra lÀgst Àr andelen kvinnor bland fysikpristagare. Knappt 1,1 procent eller 2 av 183 fysikpristagare har varit kvinnor.
Eftersom allt Àr relativt kan andelen kvinnor bland freds- och litteraturpristagarna, knappt 13 respektive 10 procent, nÀstan förefalla hög. 11 av 105 litteraturpristagare och 12 av 96 fredspristagare har varit kvinnor.
Tre svenska kvinnor har tilldelats Nobelpris, Selma Lagerlöf (litteratur 1909), Nelly Sachs (litteratur 1966) och Alva Myrdal (fredspriset 1982).
Vilka Àr de Àldsta och vilka Àr de yngsta Nobelpristagarna?
Den Àldsta "riktiga" Nobelpristagaren Àr astrofysikern Raymond Davis som var 88 Är nÀr han mottog ett delat Nobelpris i fysik. Inkluderar man Riksbankens pris till Alfred Nobels Minne Àr Leonid Hurwicz den Àldste. Han var 90 Är nÀr han mottog ekonomipriset 2007. Varken Davis eller Hurwicz hann ha sÄ mycket nytta av sina prispengar. Davis dog 2006 och Hurwicz i Är.
Ăldsta kvinnliga Nobelpristagare Ă€r Doris Lessing, som var 88 Ă„r (men född senare pĂ„ Ă„ret Ă€n Raymond Davis) nĂ€r hon tilldelades litteraturpriset 2007. Hon orkade inte ta sig till prisutdelningen, men lever alltjĂ€mt.
Den yngsta Nobelpristagaren - och hittills den enda under 30 Är - Àr Lawrence Bragg. Han var bara 25 Är nÀr han tilldelades fysikpriset 1915 för att ha utvecklat en analysmetod av molekylers tredimensionella struktur som kallas för röntgenkristallografi. Han delade priset med sin pappa William Henry Bragg, som dÄ var 53 Är.
Yngsta kvinnliga Nobelpristagare Àr Mairead Corrigan som var en av grundarna av den nordirlÀndska fredsrörelsen. Hon var 32 Är nÀr hon tillsammans med Betty Williams tilldelades fredspriset 1976.
Har det hÀnt att nÄgon Nobelpristagare avstÄtt frÄn att ta emot sitt pris?
Ja, sex gÄnger. Den tyska naziregimen tvingade Richard Kuhn (kemipriset 1938), Adolf Butenandt (kemipriset 1939) och Gerhard Domagk (medicinpriset 1939) att avböja sina priser, men alla tre fick senare sina diplom och medaljer(men inga pengar). Boris Pasternak (litteratur 1958) accepterade först priset, men tvingades sedan av Sovjetmyndigheterna att avstÄ frÄn det. Pasternak fick inte ens nÄgot diplom eller medalj innan han dog 1960.
TvÄ Nobelpristagare avstod frivilligt frÄn sina priser, Jean Paul Sartre (litteratur 1964) och Le Duc Tho (delat fredspris med Henry Kissinger 1973). Som skÀl angav Sartre att han aldrig över huvud taget tog emot nÄgra utmÀrkelser, medan Le Duc Tho hÀnvisade till situationen i Vietnam dÀr kriget fortfarande pÄgick.
Kan jag nominera vem som helst som kandidat till nÄgot av Nobelprisen?
Ja, men bara om du sjĂ€lv Ă€r Nobelpristagare, medlem av nĂ„gon av nobelkommittĂ©erna (eller nĂ€r det gĂ€ller litteraturpriset Svenska akademin eller nĂ„gon liknande institution i andra lĂ€nder), professor vid nĂ„got nordiskt universitet i det Ă€mne som Nobelpriset avser eller Ă€r en sĂ€rskilt utvald professor vid nĂ„got utomnordiskt universitet eller forskningsinstitution. Ăr du minister, riksdagsman, medlem av nĂ„gon internationell domstol eller universitetsrektor har du rĂ€tt att nominera kandidater till fredspriset.
De flesta av oss vanliga dödliga har ingen nomineringsrÀtt, men Ä andra sidan Àr det förmodligen inte sÀrskilt mÄnga som kan komma pÄ ett namn pÄ nÄgon att nominera (bortsett kanske frÄn sin huslÀkare). Sedan Astrid Lindgren dog gÄr det inte ens att sÀga att fel lÄt, förlÄt författare, vann litteraturpriset.
SĂ„ jobbar vi med nyheter