Så kan faunapassagen komma att se ut. Stordammens utlopp som passerar under bron ska gå i befintlig sträckning. Bron ska vara minst tre och en halv meter hög över marken.
När hela spårvägen är klar kommer 17 kilometer spår att slingra sig genom Uppsala – från Uppsala centralstation ut till Ultuna, Sävja, Gottsunda och det som ska heta Sydöstra staden.
Till viss del kommer spårvagnarna att rulla längs med bilvägarna i stan, men spårvägen kommer också ta en del naturmark i anspråk. Och på flera platser kommer det krävas nya broar för att släppa fram fordon, människor och djur.
Störst är förstås den nya bron över Fyrisån vid Ultuna. Men det finns tre till.
Strax norr om Stordammen i Sävja ska exempelvis en bro byggas för att fungera som en slags faunapassage.
– Människor och större djur ska kunna passera, och man ska kunna rida under, säger Maria Leander, projektledare för broar i Uppsala kommun.
Maria Leander är projektledare för broar i Uppsala kommun.
En 40 meter lång bro ska även byggas över Hemslöjdsvägen så att trafiken kan fortsätta löpa fritt mellan Flottsund och Nåntuna.
I det här området är det i dag öppna fält och hästhagar. Spårvägen ska löpa igenom en skogsdunge som används flitigt som rid- och vandringsområde. För att inte störa den verksamheten i onödan ska en andra bro byggas över den ridstig som finns här i dag.
Den nya spårvägsbron över Hemslöjdsvägen.
Fotomontage som visar korsningen med Hemslöjdsvägen. Hemslöjdsvägen sänks och går under spårvägen.
Det finns inga detaljerade skisser på broarna i Nåntuna ännu. Men här syns en äldre översiktlig skiss på hur den långa bron över Fyrisån ansluter till den lilla bron över Hemslöjdsvägen (längst till höger).
En bro som redan i dag finns, men som kommer byggas om, är den som passerar över Kungsängsleden vid Ångström. Den ska breddas med några decimeter på vardera sida för att få plats med dubbla spår.
Bron som går över Kungsängsleden vid Ångström, ska breddas för att spårvagnarna ska kunna mötas.
Men det största brobygget, som också fått mest uppmärksamhet, är alltså det över Fyrisån.
Planerna för bron har kommit långt – men det finns fortfarande frågetecken. Bron har nämligen inte fått tillstånd i mark- och miljödomstolen än.
Bron vid Ultuna är tänkt att gå på pelare i en båge i åkerkanten upp mot Hemslöjdsvägen på Nåntunasidan, där en mindre bro ska byggas.
Bron ska bli 850 meter lång och gå över Fyrisån vid Ultuna. Den ska bli 12 meter hög och stöttas upp av 15 brostöd. Bron ska binda ihop västra sidan med östra sidan av ån där spårvagnsdepån ska ligga. Den planerade järnvägsstationen i Bergsbrunna, som är en del av fyrspårsavtalet, blir en slutstation i sydöst.
I gestaltningsplanen beskrivs bron som "nedtonad men elegant". Målsättningen är en "smäcker bro som inte att häver sig över sin omgivning, men tål att synas". Att bygga den beräknas kosta 1,5 miljarder kronor – cirka en femtedel av vad spårvägen kostar att bygga.
Över bron ska det också finnas gång- och cykelbana och ha plats för utryckningsfordon och ersättningsbussar.
Fotomontage som visar en bro med tolv meter segelfri höjd. Utblick söderut från Duhrevägen i höjd med campusrestaurangen Syltan.
Bron har redan väckt starka reaktioner – inte minst eftersom att den ska löpa rakt igenom naturreservatet Årike Fyris. Här är naturen känslig, och här finns Ultuna källa som är en viktig grundvattentäkt.Risken finns att man kommer åt grundvattnet, om man gräver för djupt.
Hur kritiskt är det?
– Det här är en fråga som vi tar på stort allvar och som vi därför utrett grundligt. Skulle vi ha haft den minsta tvekan skulle vi inte ha gått vidare med att lämna in ansökan, säger Felicia Johnson, projektledare för detaljplaner och tillstånd på Uppsala kommun.
Bron i Ultuna kommer att byggas nära Ultuna källa, som är en grundvattentäkt och förser Uppsalaborna med dricksvatten. Brons höjd har begränsats till tolv meter för att skydda grundvattnet. Blir bron högre måste man påla djupare och löper större risk att påverka grundvattnet.
År 2029 ska de första spårvagnarna rulla genom stan, är planen. Bron, som kommer att ta cirka tre år att bygga, behöver alltså vara klar tidigare. Kommunen vill bygga bron i början av 2026 och har försökt ta höjd för eventuella överklaganden.
Men innan spaden sätts i marken måste alltså domstolen säga ja.
Om det blir nej, vad gör ni då?
– Det får vi ta då, men det finns oftast vägar framåt, vi har jobbat med bron i många år, det är en fråga om tidsplanen. Får man nej måste man ju utreda vidare, säger Felicia Johnson.
"Skulle vi ha haft den minsta tvekan skulle vi inte ha gått vidare med att lämna in ansökan", säger Felicia Johnson, projektledare för detaljplaner och tillstånd på Uppsala kommun.
Oppositionspartierna i kommunen – som också är emot spårvägsplanerna – är starkt kritiska till bron.
Ehsan Nasari (C) vill skjuta upp bygget av Ultunalänken och bron över Fyrisån. Den är inte nödvändig i närtid, menar han, eftersom det dröjer innan byggandet av Sydöstra staden, öster om Fyrisån, drar igång. I stället borde man ta utbyggnaden av spårvägen i etapper och försöka hitta en lokalisering för spårvagnsdepån väster om ån.
– Bron är inte nödvändig i närtid, eftersom konjunkturen ser ut som den gör. I stället borde man ta utbyggnaden av spårvägen i etapper och försöka hitta en lokalisering för spårvagnsdepån väster om ån, säger han.
Tidigare gruppledaren Kent Kumpula (SD) säger:
– Ska vi verkligen bygga och planera för ett trafikslag när vi inte vet om en viktig länk kommer få tillstånd? Det är jättekonstigt.
Tidigare gruppledaren Kent Kumpula (SD) och Centerpartiets ledare Ehsan Nasari (C) representerar två av de partier som är kritiska till bron över Fyrisån.
Men enligt kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) går det inte att vänta. Han menar att bron över Fyrisån är nödvändig för att knyta ihop de två delarna i projektet. Någon gång under 2025 väntas ett besked från domstolen. Erik Pelling hoppas på före sommaren.
– Mest troligt får vi ett ja, blir det nej får vi lösa det. Men det kommer bli en sämre lösning.
Menar du att ni inte har en plan B?
– Alltså, dels lämnar man ju inte in ansökan om man inte verkligen tror att man kommer få tillstånd. Det normala är ju att domstolen ger oss ett antal villkor vi ska leva upp till eller att vi måste söka vissa dispenser. Och det blir ju fokus att uppfylla det. Det går inte att göra någon perfekt plan B, för det finns ingen lika bra lösning.
"Det går inte att göra någon perfekt plan B", säger Erik Pelling (S).
Det här med att börja bygga bron innan ni vet om konjunktur eller förändrade behov kommer att motivera alla bostäder i sydöstra staden, hur ser du på det?
– Men bron hänger ju inte på bostäderna, utan det är framför allt fyrspåret och den nya järnvägsstationen som driver och motiverar investeringen av spårväg. Sedan kommer det behovet förstås stärkas när nya stadsdelar växer fram, säger Erik Pelling.