Medan Uppsalas styre (S, V, MP) förespråkat spårväg, har oppositionen velat satsa på en ny typ av bussar i stället. Nu har L ställt sig på styrets sida. Arkivbild från Lund, som satsat på spårväg.
Efter Liberalernas vändning härom veckan stod det klart att det åter finns en politisk majoritet för spårväg i Uppsala.
Efter år av utredningar och politiska tvister, där flera partier bytt sida under årens lopp, gjordes en omröstning i kommunfullmäktige nu i måndags den 19 juni. Då tog partierna ställning till en motion skriven efter valet av M, L, KD och C – ett försök från deras sida att stoppa spårvägen, som de menar är för dyr och oflexibel. Även SD är emot spårväg, liksom UP.
"Avbryt spårvägsprojektet och riv upp de beslut kopplade till detta" löd förslaget.
Men eftersom L nu lämnat högerns position i spårvägsfrågan (och uteslutits ur alliansen) fick förslaget fler nej än ja.
Det betyder att stadsbyggnadsförvaltningen kan fortsätta planera för spårvägsbyggandet. Sedan 2019 har de jobbat med utredningar och projektering – i mars är tanken att de ska sätta spaden i marken, för att bli helt klara 2029.
– Under våren 2024 börjar vi flytta ledningar som ett första steg. Innan dess gör vi en del förarbeten, förbereder marken och så vidare, säger Mario Rivera, projektledare för spårvägsprojektet.
Här är spårvägen tänkt att gå: Från den planerade stationen i Bergsbrunna, genom Ultuna/Gottsunda/Rosendal till city.
Men det betyder inte att alla hinder är undanröjda.
Fortfarande måste områdena kring spårvägen detaljplaneras. Uppsalabor, fastighetsägare, markägare och andra aktörer ska få tycka till. Detaljplanen ska sedan röstas igenom i kommunfullmäktige för att vinna laga kraft.
Och så ska planerna prövas av länsstyrelsen samt mark- och miljödomstolen, innan kommunen kan få tillstånd att börja bygga.
– Vi behöver visa att det här är genomförbart och att vi inte löper risk att skada olika intressen, säger Mario Rivera.
Här syns den planerade sträckningen av spårvägen samt bron över Fyrisån. Bron är tänkt bli 850 meter lång och 18 meter bred.
Det största frågetecknet handlar om den bro som planeras över Fyrisån, den så kallade Ultunalänken, som behövs för att spårvägen ska kunna gå mellan den planerade stationen i Bergsbrunna och Ultuna/Gottsunda.
Bron kommer nämligen att dras rakt igenom Årike Fyris, ett naturreservat som är av riksintresse för sina stora natur- och kulturhistoriska värden. Dessutom är området extra känsligt för vattenförsörjningen i Uppsala. Både länsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, är oroade över hur en bro för tung spårtrafik skulle påverka grundvattnet.
Årike Fyris har höga natur- och kulturvärden, vilket gör det klart komplicerat att bygga en bro här.
En miljöprövning kan alltså sätta stopp för bron.
– Där finns det en mängd intressen som vi måste visa att vi hanterar på ett säkert sätt, så som friluftsliv, grundvatten och skyddade arter. Vi kommer att skicka in väl förberedda handlingar till mark- och miljödomstolen för att bron ska godkännas, säger Mario Rivera.
Men om bron stoppas vid miljöprövningen: vad händer då med spårvägsprojektet?
– Det kan jag inte svara på. Vi bedömer att det är genomförbart, det är vad våra experter hittills sagt. Bron är jätteviktig inte bara för spårvägen utan för hela stadsutvecklingen, eftersom den binder ihop den nya stationen med resten av staden.
Ehsan Nasari (C) är kritisk till att det inte finns en plan om den planerade bron över Fyrisån får nej vid en miljöprövning.
Ehsan Nasari (C), vars parti är motståndare till såväl spårvägen som bron över Fyrisån, är kritisk till att kommunen inte har någon plan B.
– Just vad gäller bron finns en ganska stor sannolikhet att den inte får byggas, vilket ju skulle ställa till mycket utifrån de nuvarande planerna. Att inte ha någon beredskap för det scenariot är en av de risker som vi framhållit. Ur mitt perspektiv är det ett bristande beslutsunderlag.