Fossil ger ny bild av steget upp på land

Utvecklingen av de första landlevande ryggradsdjuren var inte begränsad till tropikerna. Till och med så långt söderut som Antarktis kan djur ha kravlat sig upp på land för 360 miljoner år sedan.

Forskarna Robert Gess (till vänster) och Per Ahlberg med det nyupptäckta  fossilet av Tutusius, uppkallat efter den sydafrikanske biskopen Desmond Tutu, och en bild av en tidig tetrapod.

Forskarna Robert Gess (till vänster) och Per Ahlberg med det nyupptäckta fossilet av Tutusius, uppkallat efter den sydafrikanske biskopen Desmond Tutu, och en bild av en tidig tetrapod.

Foto: Steven Lang

Uppsala2018-06-07 20:00

Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Rhodes university i Sydafrika i en studie som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science.

– Våra fynd innebär att vi radikalt måste bredda synen på vilka miljöer som var gynnsamma för uppkomsten av de första landlevande ryggradsdjuren, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.

Alla nu landlevande ryggradsdjur har sitt ursprung i ett slags fyrfota fiskar, som för sisådär 400 till 360 miljoner år sedan gradvis tog steget från att leva i haven till ett liv på land. Fossila fynd av sådana varelser har gjorts bland annat på östra Grönland, i Pennsylvania och i Lettland.

– När dessa djur levde låg dessa områden betydligt närmare ekvatorn än de gör i dag och hade ett tropiskt eller subtropiskt klimat. Därför har det legat nära till hands att anta att sådana varma miljöer varit förutsättningar för uppkomsten av landlevande ryggradsdjur, så kallade tetrapoder, säger Per Ahlberg.

Den bilden förändras nu av fynden av 360 miljoner år gamla fossil av två tidigare okända sådana tetrapoder på en plats som heter Waterloo farm i Sydafrika.

– Även om djurens fötter inte finns bevarade visar vår analys av bland annat deras skuldergördlar och vissa ben från ansiktet att de definitivt inte är några vanliga fiskar utan måste klassas som tetrapoder, säger Per Ahlberg.

För 360 miljoner år sedan utgjorde Sydafrika en sydlig utpost av en jättekontinent, Gondwana, som omfattade två tredjedelar av jordens landyta.

– Det innebär att tidiga tetrapoder måste ha utvecklats även vid den södra polcirkeln i betydligt svalare miljöer än vi tidigare trott och med totalt vintermörker under flera månader varje år. Fossila fynd av växter visar dock att temperaturerna vid den södra polcirkeln måste ha varit högre än i dag, kanske mer i stil med Nordnorge än Antarktis, säger Per Ahlberg.

De båda nyupptäckta tidiga tetraapoderna har fått de vetenskapliga namnen Tutusis umlambo och Umzantsia amazanta. Umlambo, umzantsia och amazanta är ord från stamspråket isiXhosa för flod, söder och vattenrefflor. Tutusis är en hyllning till den för sin kamp mot apartheid över hela världen kände sydafrikanske ärkebiskopen och fredspristagaren Desmund Tutu.

När forskarna bad ärkebiskopen om tillåtelse att använda hans namn blev han mycket glad och gratulerade dem till deras upptäckt.

Jättesteg i ryggradsdjurens evolution

Övergången från fisklivet i vattnet till ett liv på land är en av de största händelserna i ryggradsdjurens evolution.

Alla däggdjur, groddjur, reptiler och fåglar har gemensamt urtsprung i någon av de fiskliknande fyrfotingar som tog sig upp på land för minst 360 miljoner år sedan.

De allra äldsta spåren efter landlevande ryggradsdjur är inte fossil utan 395 miljoner år gamla fotavtryck som påträffades i ett polskt stenbrott 2010.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!