Förväntningar styr våra val
En attitydförändring har skett-men fortfarande styr förväntningar våra val.
Vi befinner oss i Italien, detta på många sätt underbara land. Men vad gäller jämställdhet har det en del övrigt att önska. Samhället gör lite för att det ska gå att kombinera arbete med familj. "Mammaledigheten" (ja, något annat existerar knappast) är bara några månader. Sedan är man beroende av mor- och farföräldrar.
I Sverige är män hemma i större utsträckning än tidigare med sina barn. En attitydförändring har skett.
Det är sedan länge politiskt korrekt att propagera för jämställdhet. Men frågan är hur mycket förväntningar och fördomar ändå styr våra val och vårt beteende.
Jag minns kvinnan på öppna förskolan som tydligt och klart deklarerade för mig att enbart hon skulle vara föräldraledig. Hennes man var nämligen chef. Så det gick ju verkligen inte för sig att han var hemma...
Ojdå tänkte jag, som nyss tillträtt tjänsten som nyhetschef, kanske läge att rusa tillbaka till jobbet och ropa: "Stopp, jag är ju nyckelkompetens i företaget!"
Vi är rätt jämställda i Sverige brukar man få höra. Och jämfört med exempelvis Italien stämmer det säkert i många avseenden. Men det innebär inte att vi ska luta oss tillbaka. Och kanske bör vi även reflektera över vilken riktning vår jämlikhetssträvan har. Vilket är egentligen det största problemet? Avsaknaden av kvinnor i bolagsstyrelser eller bristen på män som jobbar inom förskolan. En kvalificerad gissning är att det sistnämnda inte blir någon valfråga.
Så jobbar vi med nyheter