Förvaltaren missade hemförsäkringen

Röklukten ligger fortfarande tät hemma hos Anna-Lisa Norén. Strax efter midnatt på midsommarafton slängde någon in en brinnande trasa dränkt i bensin genom hennes fönster. Vardagsrummet tillsammans med kläder och foton totalförstördes och hela lägenheten täcktes i sot.
Synen av lågorna försatte Anna-Lisa Norén i ett chocktillstånd. Men en ännu större chock kom några dagar senare när hon fick veta av sitt försäkringsbolag att hon inte hade någon hemförsäkring. Förvaltaren som ansvarade för hennes ekonomi hade inte betalat den.
– Jag trodde att de skojade med mig. Jag trodde bara inte att det kunde vara sant, säger hon.

För ungefär ett år sedan hjälpte kommunens överförmyndarkontor Anna-Lisa Norén att hitta en förvaltare som fick fullständig kontroll över hennes pengar för att hjälpa henne att ordna upp ekonomin. Efter branden visade det sig dock att hemförsäkringen inte betalats de senaste fyra månaderna.
– Jag har ingen möjlighet att veta sånt, all post går hem till min förvaltare. Den personen har hand om alla mina räkningar, säger Anna-Lisa Norén.
Den enda som har en egentlig möjlighet att kontrollera hur förvaltaren sköter sitt arbete är överförmyndarkontoret. Enligt lag ska kontoret begära en årsredovisning av förvaltaren en gång per år. För överförmyndarkontoret i Uppsala skedde den kontrollen för 2010 precis innan Anna-Lisa Noréns förvaltare slutade att betala hemförsäkringen, vilket betyder att det hade kunnat dröja ett år innan någon upptäckte den obetalda försäkringen.
– Inget system är hundraprocentligt men med hänsyn till den mycket stora mängd ärenden vi hanterar är min erfarenhet att det väldigt sällan går på tok. Men när det gör det är det väldigt allvarligt, säger Peter Wråke, chef på överförmyndarkontoret.

I Anna-Lisa Noréns fall har konsekvenserna blivit att hon har förlorat ett hem och nu befinner sig i en svår ekonomisk situation. Det motsatta från vad syftet är med en förvaltare.
– Vårt uppdrag är att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare och att här hitta en ny förvaltare åt Anna-Lisa som får hjälpa henne att avgöra om hon ska ta strid mot sin gamla förvaltare, säger Peter Wråke.
Någon information om vem som ska kräva ansvar om en förvaltare misskött sig ges inte när ett förvaltarskap tar sin början. Anna-Lisa Norén och hennes familj trodde därför att det skulle ligga på överförmyndarkontoret.
– Jag känner mig lurad för min mammas skull. Jag tycker det är absurt att kommunen inte tar ställning, säger sonen Fredrik Norén.
För Anna-Lisa Norén är förtroendet för förvaltarskap som försvunnet. Och tanken på att det nu kommer en ny förvaltare som ska hjälpa henne ger ingen tröst.
 – Jag har slutat äta i två dagar. Jag orkar inte med det att det är så här, säger hon.

 På överförmyndarkontoret beklagar man situationen och garanterar att Anna-Lisa Norén genom socialtjänsten kommer att få tak över huvudet och att den nye förvaltaren ska hjälpa till med mat och kläder. Peter Wråke poängterar igen att det är allt överförmyndarkontoret kan göra.
Men hur skulle du själv känna om du var Anna-Lisa Norén?
– Fruktansvärt, det är fruktansvärt att hennes hem har brunnit.
Men om du ser till det faktum att förvaltaren som ni utsett har misskött sitt jobb och nu kommer inte ni att hjälpa Anna-Lisa att få upprättelse. I stället får hon bara en ny förvaltare?
– Det är självklart också jättetråkigt.