Fortsatt sänkt infarktdöd - Vården bäst i Uppsala
Dödligheten vid akut hjärtinfarkt i Sverige fortsätter att sjunka. Däremot släpar eftervården efter. Fortfarande beror vården och överlevnaden delvis på var patienten bor. Akademiska sjukhuset ligger i topp i Sverige när det gäller kvaliteten på akutvården vid hjärtinfarkt.
- Glädjande nog fortsätter chansen att överleva en akut hjärtinfarkt att öka i alla åldersgrupper, men fortfarande finns säkert utrymme för ytterligare förbättringar, särskilt i eftervården, säger professor Lars Wallentin vid Uppsala kliniska forskningscentrum som administrerar registren.
Allra högst överlevnadschanser har infarktpatienter i yngre åldersgrupper, men det är i åldrar över 60 år som dödligheten sjunkit mest och snabbast.
Bland patienter i åldrarna 60 till 69 år som intensivvårdats för hjärtinfarkt till exempel sjönk dödligheten under den första månaden efter infarkten från 10,1 procent 1995 till 3,4 procent tio år senare.
- De goda resultaten kan till stor del förklaras av att talar för att sjukhusen i allt högre grad tillämpar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för infarktvården, säger Lars Wallentin.
Dit hör att nästan alla sjukhus nu rutinmässigt erbjuda sina infarktpatienter kranskärlsröntgen och att majoriteten också genomgår så kallad ballongvidgning, ofta tillsammans med inläggning av ett så kallat stent för att fortsätta att hålla det vidgade kärlet öppet.
- Särskilt hos äldre har antalet kranskärlsingrepp ökat. Men fortfarande finns en åldersdiskriminering, med lägre användning hos äldre än hos yngre, säger Lars Wallentin.
Däremot finner han inget stöd för att det skulle råda någon könsdiskriminering när det gäller vilka som får kranskärlsingrepp.
- Kranskärlsröntgen leder visserligen i mindre utsträckning till ingrepp hos kvinnor än hos män, men det förklaras av att kvinnor med hjärtinfarkt ofta inte har några förträngningar som lämpar sig för ingrepp, säger Lars Wallentin.
Det finns påtagliga skillnader mellan olika sjukhus när det gäller överlevnaden vid akut hjärtinfarkt. Enköpings lasarett och Akademiska sjukhuset finns med på 5-i-topp-listan över sjukhus vars patienter lever ännu ett år efter hjärtinfarkten.
Att använda dödligheten för patienter vid enskilda sjukhus som ett kvalitetsmått kan dock vara missvisande och ibland till och med direkt felaktig, anser Lars Wallentin. Det beror till exempel på att de sjukaste patienterna i många fall aldrig tas till de mindre sjukhusen, utan sänds direkt till större sjukhus. Om de sedan avlider där belastar detta det större sjukhusets dödlighetssiffror.
- Ett bättre kvalitetsmått är därför i vilken utsträckning olika sjukhus följer Socialstyrelsens rekommendationer och använder behandlingar som i stora kontrollerade patientstudier visats akut rädda liv och långsiktigt förbättra prognosen efter infarkten, säger Lars Wallentin.
Med detta mått mätt är det sjukhusen i Uppsala, Jönköping och Södra Älvsborg som har landets bästa kvalitet på hjärtinfarktvården.
Så jobbar vi med nyheter