UNT har tidigare berättat om det nya lokala kollektivavtal om arbetstider och ersättningar som Vårdförbundet, Kommunal och Akademiska sjukhuset tecknat, och som alla parter sade sig vara nöjda med. Men Johan Bäckander, specialistsjuksköterska på neurokirurgiska intensivvårdsavdelningen (NIVA) är inte alls nöjd.
– Villkoren för oss som arbetar på intensivvårdsavdelningar där bemanningen är lika stor dygnet runt är i stort desamma i det nya avtalet som i den Akademiska modellen som arbetsgivaren ensidigt införde hösten 2016. Den allmänna uppfattningen inte bara bland mina omkring 40 kolleger utan också på andra intensivvårdsavdelningar, är att avtalet för vår del inte alls är bra, säger Johan Bäckander.
När varje timme på obekväm arbetstid i den gamla poängmodellen gav mera betalt eller mer arbetstidsförkortning, ger det nya avtalet enligt Johan Bäckander inget extra för den som har mer än 30 procents nattjänstgöring, och den genomsnittliga intensivvårdssköterskan får jobba markant mycket mera än tidigare:
– Det nya avtalet uppmuntrar till 3-skiftsarbete, enligt vetenskapliga undersökningar det minst hälsosamma sättet att fördela arbetstiden på. Det kan vara lättare för yngre att orka med sådana scheman men om fler nätter inte ger något extra kan det bli så att äldre medarbetare som har svårare att orka med nattskift ändå tvingas arbeta fler nätter och då kanske väljer att helt lämna intensivvården, säger Johan Bäckander.
Han är skyddsombud och förtroendevald för Vårdförbundet på sin avdelning. Att förbundet sade upp avtalet med poängmodellen 2014 säger han att i efterhand kan beskrivas som ett misstag.
– Den var bättre än den vi fick först med Akademiska modellen, och nu i ett nytt lokalt avtal som för mig och mina kolleger på intensivvårdsavdelningarna innebär i stort sett samma villkor som i den modellen, säger Johan Bäckander.
Han vill ändå inte kritisera den nuvarande ledningen i lokalavdelningen eftersom de varit transparenta med hur förhandlingarna förts, och att de inte förmådde få arbetsgivaren att lyssna på deras argument.
– Det är bättre att det finns ett avtal än att vara helt utlämnad åt arbetsgivarens godtycke. Nu får var och en göra som den vill med fortsatta anställningar. Intensivvårdskapaciteten är redan den lägsta i modern tid, och rent krasst kommer hårdare prioriteringar att krävas för vilka patienter som ska få intensivvård, säger Johan Bäckander.