Den slutsatsen dras i en studie från föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA.
– Resultaten visar att öppenhet om forskningens villkor, regelverk och arbetssätt är helt nödvändigt. Lärosätena behöver också tydligare ta avstånd från misstankar om fusk och oegentligheter, säger Karin Hermansson, utvecklingschef vid VA.
Mellan 2009 och 2010 sjönk andelen svenskar med högt förtroende för forskare vid universitet och högskolor från 75 procent till 63 procent. Samtidigt ökade andelen med litet, mycket litet eller inget förtroende för forskarna från 21 procent till 28 procent.
För att få en bild av orsakerna till det minskade förtroendet har VA med stöd av åtta svenska lärosäten, däribland Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, nu gjort fördjupade webbintervjuer med 1000 svenskar. Svaren ger ingen entydig bild. De flesta med litet förtroende svarade att forskningen styrs av särintressen – företag, politiker eller forskarna själva – eller komprometteras av fusk och oegentligheter.
Närmare hälften angav att media spelat en viktig roll för deras inställning. Andelen som angav att media gjort dem mer positiva var dock betydligt högre än andelen som angav att media gjort dem mer negativa till forskare.
Rapporter om svininfluensa och klimatförändringar är exempel på forskning som både bidragit till ökat och minskat förtroende för forskare.
Hela rapporten kan läsas på www.v-a.se.