Handlingen i ”Infamous: Second Son” är väl kanske inte den mest intressanta som har skådats. Den själviske hobbyaktivisten tillika slackern, Delsin Rowe, får plötsligt övernaturliga krafter, något som också gör att han hamnar mitt i en konflikt mellan terrorister och en elak organisation som tagit över hela Seattle, staden där historien utspelar sig. Därefter följer en kamp mellan ont och gott i vilket man, precis som i tidigare delar i serien, själv får bestämma vilken sida som ska stödjas.
Det är just det här som ”Infamous”-serien gör så bra, och som gör att spelen sticker ut från mängden av andra liknande actionspel. Krafterna som spelaren förfogar över kommer hela tiden med ett ansvar. Det går att förgöra allt som står i ens väg, men då får man samtidigt räkna med att många oskyldiga får sätta livet till.
Visserligen är de moraliska valen som följer i nio fall av tio inte mer nyanserade än att man som spelare ställs inför två olika val, ett svar och ett vitt. Tyvärr spelar valen inte heller tillräckligt stor roll i berättelsen. Men det går ändå att se genom fingrarna för detta eftersom ”Infamous: Second Son” lyckas diskutera intressanta moraliska problem i betydligt större utsträckning än de flesta andra storspel.
Likt andra actionspel handlar ”Infamous: Second Son” till stor del även om att kittla spelarens maktfantasier. Här kan du göra allt från att skjuta eldklot och springa i ljusets hastighet till att flyga högt i luften. Delsin Rowes har en arsenal av varierade krafter som dessutom ständigt utökas.
Äventyret såväl som spelsystemet är annars varierat och bjuder på mängder av kreativa möjligheter att använda krafterna på. Den audiovisuella upplevelsen går inte heller att klaga på. För första gången får man en känsla av vad nästa generations hårdvara är kapabel till, även om Seattle stundtals är lite livlöst.
Den imponerande tekniken och systemet med moraliska val gör att “Infamous: Second Son”, trots mindre problem, inte bara är ett lysande actionspel, utan även den första topptiteln för Playstation 4.