Jouanita Törnström och Henrik Söder lär ut vad man ska göra när ens tonåring mår dåligt.
De är instruktörer och utbildar i Första hjälpen till psykisk hälsa. Metoden fungerar på liknande sätt som första hjälpen vid hjärt- och lungräddning och är tänkt att ge allmänheten koll på hur man känner igen psykiska sjukdomar och agerar tills den drabbade får professionell hjälp.
Det första man ska göra som förälder är att fråga hur ens barn mår.
– Det gäller att väja rätt tillfälle, jag brukar tipsa om att bilen är en bra plats, då känns det inte så krävande, det kan vara lättare att få till ett samtal än om man sätter sig ned på en stol och säger att ”nu ska vi prata om ditt mående”, säger Henrik Söder.
Själv minns han att han brukade laga en god middag när sonen var i tonåren, bara för att få till ett samtal och veta vad som hände i sonens liv just då.
– Det var varsin blodig biff och vi två, då öppnade han sig och vi kunde prata om allt möjligt, säger Henrik Söder.
Men många tonåringar kan inte sätta ord på vad de känner, de kan också var bra på att dölja hur de egentligen mår.
Om tonåringen svarar ”vet inte”. Vad gör man då?
– Ett tips är att prata i bilder. ”Känner du dig som en vissen blomma?” Det kan vara lättare att förmedla känslor i bilder, säger Henrik Söder.
Men om svaret blir ”jag har inga problem”?
– Det underlättar att flytta fokus från barnet till dig själv och prata i jag-form. Man kan säga ”jag ser att du inte verkar må bra och jag vill hjälpa dig så att du inte känner så här”, säger Jouanita Törnström.
Ställ raka och tydliga frågor är nästa steg. När tonåringen väl pratar, lyssna, utan att döma och värdera. Föräldrar ska inte heller komma med färdiga lösningar. Svaren ska man hitta tillsammans.
Tonåringen vill kanske inte belasta sina föräldrar, då kan man erbjuda någon annan vuxen att prata med, en vuxen som barnet känner förtroende för. Uppmuntra också tonåringen att söka professionell hjälp om det du gör inte räcker till.
Att ge mer av sin tid är ytterligare ett bra sätt att få en god relation till sitt barn. Och att vara närvarande och tillgänglig just då.
– Om barnet säger, titta, pappa, jag ska visa dig något på datorn. Passa på att lyssna. Du bygger förtroende och skapar ett bra samtalsklimat genom att visa att du har all tid i världen. Om du ska ta en promenad, fråga, ”vill du hänga med?”. Och ibland, om tonåringen är motvillig, då kan du ta i lite mer och säga ”nej, nu räcker det”, nu följer du med. Man kan bli arg utan att bli förbannad, säger Henrik Söder.
I Sverige är det Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, som utarbetat en svensk manual för Första hjälpen till psykisk hälsa. Utbildningen har sina rötter i Australien och finns nu i 15 länder i världen
Både Jouanita Törnström och Henrik Söder har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och tycker att de lär ut på ett sätt som bottnar i det självupplevda. Henrik Söder har återhämtat sig från bipolär sjukdom, ångestsyndrom och schizoaffektiv sjukdom. Jouanita Törnström har haft svår depression, ångest, ätstörningar och diagnosen borderline.
– I och med att man får kunskap är man inte rädd. Och med kunskap tar det inte heller emot att fråga hur någon mår. Att veta hur man ska gå tillväga gör att man tar tag i problemet tidigare, säger Jouanita Törnström.
Första hjälpenkursen guidar deltagarna i olika sjukdomstillstånd som ångest, depression, självskadebeteende, psykoser, bipolär sjukdom, självmordstankar och även missbruksproblematik. Syftet är att deltagarna ska få baskunskap om olika diagnoser.
– Men tanken är inte att bli proffs på olika diagnoser. Om ens tonåring till exempel säger att han eller hon hör röster, då ska man känna igen vad det kan handla om och veta hur man hanterar det, säger Henrik Söder.
Han tycker att man kan ta hjälp av andra vuxna som tonåringen har en bra relation till. De kan i bästa fall få ut lite information till dig som förälder.
– I min familj har vi haft klassföräldrar som hållit ihop sedan barnen var små. De är jättebra som informationskällor, säger Henrik Söder.
Att ha en tonåring som inte mår bra kan vara energikrävande för föräldrar. Jouanita Törnström tycker att man ska skapa egna andningshål som ger förnyad kraft och att man tar hand om sig själv.
Föräldrar tror ibland att ångest och depression är något som växer bort av sig själv. Men ju tidigare insats, desto lättare blir återhämtningen för den som drabbats.
Det kan vara svårt att veta om det är vanligt tonårsstrul eller om barnet behöver professionell hjälp. När ska föräldrar vända sig till vården?
– Definitivt när det är fara för tonåringens liv. Självklart också när tonåringen själv säger att han eller hon mår dåligt och föräldrarna inte kan göra mer, säger Jouanita Törnström.
Samtidigt som det är viktigt att fånga upp barns psykiska ohälsa i tid kan man ibland ha för bråttom att ställa diagnoser, menar Henrik Söder och Jouanita Törnström.
– Jag tycker att man kan utgå från att prata om en persons svårigheter, i stället för att rikta in sig på att till varje pris hitta en diagnos. Annars är risken att man sätter in en massa läkemedel som kanske inte hjälper på riktigt eller behövs, säger Henrik Söder.
En bra idé är att ta kontakt med exempelvis Bup eller kommunens socialtjänst för rådgivning. Till exempel om ens barn ändrar beteende, isolerar sig, sover dåligt och är irriterad.
En av kursens hörnstenar är att förmedla att återhämtning är möjligt. Livet behöver inte vara jobbigt jämt.
– Det fanns en tid då jag trodde att det var helt kört för mig. Men man kan komma tillbaka med rätt stöd och insatser. De allra flesta av de som mår psykiskt dåligt återhämtar sig. Det finns ingen grund till att tro att de psykiska problemen kommer att vara för alltid, säger Jounaita Törnström.
En av fyra drabbas någon gång i livet av att ramla ner i ett svart hål. Tre av fyra känner en som gjort det. Men alla vet för lite om psykiska sjukdomar och vad de själva kan göra innan det går så långt som till en kris.
– Min dröm är att alla får gå en Första hjälpen-kurs. Psykisk ohälsa är vanligt men fortfarande finns mycket okunskap och rädsla, säger Jouanita Törnström.