För två år sedan steg kostnaderna för försörjningsstöd rejält i Uppsala kommun. För att stävja utvecklingen infördes 2019 hårdare kontroller och ökade krav på dem som ansöker om bidrag. Vissa förmåner, där Uppsala tidigare beviljat bidrag utöver lägsta tillåtna nivå, drogs in.
Hur uppfattas då den tuffare inriktningen av de som arbetar med att stötta personer med försörjningsstöd? Stiftelsen Bräcke diakoni, som hjälper en rad svaga grupper i samhället, skriver så här om Uppsala kommun i sin senaste årsrapport: "Det som varit tydligt under 2020 är den förändrade och stramare hållningen vad gäller beviljandet av ekonomiskt bistånd via socialtjänsten".
Bräcke diakoni organiserar personliga ombud i Uppsala, personer som hjälper människor med psykisk ohälsa vid deras kontakter med myndigheter. Under fjolåret hade de personliga ombuden i Uppsala kontakt med 213 klienter.
Hilde Klasson, som är personligt ombud, anser att kommunens besparingsiver har gått för långt och att den ibland slår mot mycket utsatta människor.
– En sak är att ha försörjningsstöd under en övergångsperiod, till exempel innan man kommer i arbete. En annan sak är att vara beroende av stödet i åratal vilket gäller för många personer med psykisk ohälsa som kanske aldrig kommer in på arbetsmarknaden, säger Hilde Klasson.
Hon berättar hur personer i vissa fall tvingats argumentera med socialsekreteraren för att få glasögon eller tandvård.
– Den som behöver akut tandvård måste först skaffa ett kostnadsförslag från tandläkaren som sedan ska bedömas av socialtjänsten innan tandläkarbesöket. Men har man akut ont är det svårt att vänta.
I det stramare regelverk för ekonomiskt bistånd som klubbades 2019 har kommunen satt upp målet att andelen Uppsalabor som får socialbidrag ska minska från fem till högst fyra procent. Exempel på sådant som enligt Hilde Klasson kan medföra avslag är bidrag till specialkost samt mediciner utanför högkostnadsskyddet. Hon tycker att bedömningarna ibland blir smått absurda.
– En kvinna hade fått skadestånd sedan hon utsatts för våld i nära relation. Istället för att låta henne använda pengarna till exempelvis rekreation räknade socialtjänsten beloppet som inkomst och drog av det från det bistånd hon hade rätt till.
Ett av de problem hon lyfter är att många Uppsalabor med långvariga psykiska besvär får avslag på delar av bidraget till hyran. Orsaken är att deras hyreskostnader ligger över vad som anses vara högsta godtagbara nivå.
– De får en respit på några månader för att byta till en billigare bostad. Men eftersom de lever på försörjningsstöd och ibland har skulder blir de oftast inte godkända som hyresgäster, om de mot förmodan hittar en billigare bostad. I värsta fall kan de tvingas säga upp sin bostad utan ha något alternativ att flytta till, uppger Hilde Klasson.
Samtidigt konstaterar hon att kommunens budget för försörjningsstöd gjorde ett överskott på 35 miljoner kronor under 2020. Hilde Klasson, som för övrigt är förtroendevald för Socialdemokraterna, har tagit upp frågan om kommunens tuffare hållning med ansvariga politiker men säger att det inte lett till någon förändring.
Argumentet från beslutsfattare som UNT intervjuat är att rättssäkerheten inte är i fara eftersom det går att överklaga till domstol.
– Jag har hjälpt en del personer att överklaga och i vissa fall har de fått rätt, säger Hilde Klasson.