Forsmark behöver mer uran
Priset på uran har fördubblats under året och prisstegringarna spås leda till uranbrist. Samtidigt ska Forsmarks kraftgrupp öka sin elproduktion med över tio procent till 2010. Då krävs mer uran till bränsle.
Forsmarks kraftgrupp, som planerar att höja kapaciteten med tolv procent de närmaster åren, kommer att förbruka lika mycket mer bränsle.
— Många höjer kapaciteten och fler länder bygger nya kärnkraftverk så efterfrågan på uran kommer att öka. Samtidigt beräknas de fyndigheter som finns i dag räcka i upp till 200 år. Så vi är inte oroliga, säger Claes-Inge Andersson vid Forsmarks kraftgrupp.
Drift och underhåll
Bränsle utgör bara sexton procent av Forsmarks totala driftskostnad. Även om priserna ökar kraftigt så behöver inte elpriset höjas dramatiskt för konsumenterna.
— Vi har en stor tålighet för prishöjningar. Det som kostar är främst drift och underhåll. Under åren har uranpriserna minskat. Men det är naturligtvis aldrig trevligt när de börjar gå upp igen, säger han.
UNT: Var ligger smärtgränsen?
— Det går inte att säga. Det beror på vilka elpriser vi kan ta ut. Vi är långt ifrån en smärtgräns i dag.
Långa kontrakt
Samtidigt tror Claes-Inge Andersson att ökade priser kommer att göra det mer lönsamt att öppna nya uranfyndigheter. Då ökar tillgången och det stabiliserar priserna.
Forsmarks kraftgrupp köper i dag sitt uran från Kanada, Namibia eller från Kazakstan. Innan det kan användas i kärnkraftverket måste det dock göras om till bränsle som passar kärnkraftverk. Det gör företag som Westinghouse — före detta ABB i Västerås, tyska Siemens eller det amerikanska företaget General Electric.
UNT: Hur mycket bränsle har ni på lager?
— Bara det vi stoppar in nytt varje år. Det sker vid revisionerna som görs sommartid. Vi köper bränsle på långa kontrakt.
Det finns nära 450 kärnkraftverk i världen i dag och ytterligare ett 60-tal planeras.
Så jobbar vi med nyheter