Så kan antisemitism stävjas i skolorna

Antisemitismen ökar i skolorna, menar Moderaterna, som vill dra igång en stor upplysningskampanj i alla Uppsalaskolor. Förslaget har fått stort bifall från övriga partier i Uppsalas kommunfullmäktige.

Sofia Andersson (M) skrev en motion ihop med partikollegan Edvin Alam, som nu antagits av kommunfullmäktige. De vill stärka tryggheten för judar och hoppas på en stor kampanj i skolorna.

Sofia Andersson (M) skrev en motion ihop med partikollegan Edvin Alam, som nu antagits av kommunfullmäktige. De vill stärka tryggheten för judar och hoppas på en stor kampanj i skolorna.

Foto: Lovisa Åslund

Uppsala2025-02-04 05:00

Nyheten i korthet

  • Moderaterna i Uppsala föreslår en stor kampanj mot antisemitism i alla skolor, i ljuset av ökande judehat.
  • Förslaget har fått stöd från alla partier i Uppsalas kommunfullmäktige, men det är upp till varje skola att besluta om genomförandet.
  • Sofia Andersson (M), en av motionärerna, uttrycker oro för att förslaget bara ska leda till debatt och inte konkreta åtgärder, och betonar vikten av att motverka antisemitism.

Hamas attack på judar i Israel den 7 oktober förra året fick moderaterna Sofia Andersson och Edvin Alam att lämna in en motion, ett förslag, till kommunfullmäktige.

– Vi vill att kommunen dels stärker säkerheten och tryggheten för denna utsatta grupp, men också startar en kampanj i skolorna för att stävja antisemitismen som vi ser finns där, säger Sofia Andersson.

undefined
Kommunalrådet Sofia Andersson (M) vill se mer satsningar på säkerhet och trygghet för judar i Uppsala.

Motionen debatterades nyligen i kommunfullmäktige, som råkade infalla på självaste förintelsens minnesdag, och fick ett rakt igenom positivt mottagande. Samtliga partier gav sitt bifall. 

Men Sofia Andersson är ändå orolig för att det ska stanna vid debatt och inte leda till konkreta åtgärder. Särskilt gäller det förslaget om att starta en stor kampanj i samtliga skolor.

Om det blir en kampanj eller inte beslutas på skolnivå, inte av politikerna, menar utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S).

– Skolan ska motverka all form av antisemitism och det ingår i undervisningen. Det finns en verktygslåda på plats i form av stödmaterial, en struktur som lärarna kan luta sig emot. Sedan är det upp till skolorna själva att besluta om hur de vill göra det, säger hon.

– Men den kommunala skolan har nu fått ett uppdrag av kommunfullmäktige, säger Eva Christiernin.

undefined
Eva Christiernin (S), utbildningsnämndens ordförande, säger inte nej till en skolkampanj, men inte ja heller. "Det är upp till skolorna själva att besluta om."

Så då blir det en kampanj?

– I någon form. Uppdraget är lite diffust formulerat och det finns en del att reda ut, men något slags krafttag blir det.

Sofia Andersson önskar sig dock mer tydlighet. Hon är till och med lite missnöjd med debatten.

– Alla var ju positiva till vår motion, det är bra. Men här fanns chansen att uttrycka tydligt vad man vill göra mer konkret, så att det inte bara stannar vid fina ord. Men den chansen tog de inte, säger hon.

Sofia Andersson lyfter oron i samhället, där hatet gör att judar inte vågar uppge sina namn och måste tänka på sin egen säkerhet på ett helt annat sätt än förut. 

– Det är ett misslyckande för oss som samhälle, vi måste mota hatet. För oss är det viktigt att det blir en stor samlad kampanj där alla skolor deltar så det märks utåt att detta är en prioritet för kommunen, säger hon.

undefined
Zrinka Miljan, lärare i historia och tyska på Von Bahrs skola i Uppsala. Fick ta emot Hédi Frieds lärarstipendium 28 januari 2025.

Läraren Zrinka Miljan, som jobbar på Von Bahrs skola i Uppsala fick ta emot Hédi Frieds lärarstipendium på Förintelsens minnesdag den 27 januari. Hon får stipendiet för att hon "med utgångspunkt i Förintelsens historia arbetar med frågor som rör grundläggande demokratiska värden med syftet att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism". 

Hennes kommentar på Moderaternas förslag att starta skolkampanj med temat antisemitism är att allt man kan göra är bra. 

– Vi måste se till att något sådant som Förintelsen inte upprepas. Men det får inte stanna vid en vecka, det här är en demokratifråga som måste hållas levande hela tiden, säger hon.

Zrinka Miljan är lärare i historia och tyska, och möter elever från olika delar av världen. Hon tycker att ett av de största problemen är bristen på källkritik och försöker mota det i vardagen. Hon ser att mycket kommer från sociala medier och att eleverna ofta köper det som påstås rakt av. En del av eleverna kan uttrycka åsikter som att "det är judarnas fel". 

– Vi har ett ansvar att motverka alla former av odemokratiskt beteende i skolan. Vi lärare ska forma eleverna till demokratiska medborgare, och det är viktigt att bemöta alla med respekt, oavsett åsikt. Vara en trygg vuxen som kan bidra med fakta, helt enkelt, säger hon.

I november 2024 berättade UNT om att det förekommer rasism och antisemitism på skolor i Uppsala. 

Antisemitism

Det finns flera olika definitioner av antisemitism. Den definition som Sveriges regering står bakom är den icke-juridiskt bindande arbetsdefinitionen som International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) har antagit. Den lyder:

”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”

Källa: Skolverket.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!