Hamas attack på judar i Israel den 7 oktober förra året fick moderaterna Sofia Andersson och Edvin Alam att lämna in en motion, ett förslag, till kommunfullmäktige.
– Vi vill att kommunen dels stärker säkerheten och tryggheten för denna utsatta grupp, men också startar en kampanj i skolorna för att stävja antisemitismen som vi ser finns där, säger Sofia Andersson.
Motionen debatterades nyligen i kommunfullmäktige, som råkade infalla på självaste förintelsens minnesdag, och fick ett rakt igenom positivt mottagande. Samtliga partier gav sitt bifall.
Men Sofia Andersson är ändå orolig för att det ska stanna vid debatt och inte leda till konkreta åtgärder. Särskilt gäller det förslaget om att starta en stor kampanj i samtliga skolor.
Om det blir en kampanj eller inte beslutas på skolnivå, inte av politikerna, menar utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S).
– Skolan ska motverka all form av antisemitism och det ingår i undervisningen. Det finns en verktygslåda på plats i form av stödmaterial, en struktur som lärarna kan luta sig emot. Sedan är det upp till skolorna själva att besluta om hur de vill göra det, säger hon.
– Men den kommunala skolan har nu fått ett uppdrag av kommunfullmäktige, säger Eva Christiernin.
Så då blir det en kampanj?
– I någon form. Uppdraget är lite diffust formulerat och det finns en del att reda ut, men något slags krafttag blir det.
Sofia Andersson önskar sig dock mer tydlighet. Hon är till och med lite missnöjd med debatten.
– Alla var ju positiva till vår motion, det är bra. Men här fanns chansen att uttrycka tydligt vad man vill göra mer konkret, så att det inte bara stannar vid fina ord. Men den chansen tog de inte, säger hon.
Sofia Andersson lyfter oron i samhället, där hatet gör att judar inte vågar uppge sina namn och måste tänka på sin egen säkerhet på ett helt annat sätt än förut.
– Det är ett misslyckande för oss som samhälle, vi måste mota hatet. För oss är det viktigt att det blir en stor samlad kampanj där alla skolor deltar så det märks utåt att detta är en prioritet för kommunen, säger hon.
Läraren Zrinka Miljan, som jobbar på Von Bahrs skola i Uppsala fick ta emot Hédi Frieds lärarstipendium på Förintelsens minnesdag den 27 januari. Hon får stipendiet för att hon "med utgångspunkt i Förintelsens historia arbetar med frågor som rör grundläggande demokratiska värden med syftet att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism".
Hennes kommentar på Moderaternas förslag att starta skolkampanj med temat antisemitism är att allt man kan göra är bra.
– Vi måste se till att något sådant som Förintelsen inte upprepas. Men det får inte stanna vid en vecka, det här är en demokratifråga som måste hållas levande hela tiden, säger hon.
Zrinka Miljan är lärare i historia och tyska, och möter elever från olika delar av världen. Hon tycker att ett av de största problemen är bristen på källkritik och försöker mota det i vardagen. Hon ser att mycket kommer från sociala medier och att eleverna ofta köper det som påstås rakt av. En del av eleverna kan uttrycka åsikter som att "det är judarnas fel".
– Vi har ett ansvar att motverka alla former av odemokratiskt beteende i skolan. Vi lärare ska forma eleverna till demokratiska medborgare, och det är viktigt att bemöta alla med respekt, oavsett åsikt. Vara en trygg vuxen som kan bidra med fakta, helt enkelt, säger hon.
I november 2024 berättade UNT om att det förekommer rasism och antisemitism på skolor i Uppsala.