Förskolan som tänker på pojkar och flickor
- Och hur tänker ni kring det här med pojkar och flickor? Förskolepersonal får allt oftare frågan av föräldrar som skall välja förskola till barnen. På Vintergatans förskola arbetar genuspedagogen Eva Lindberg.
Genusperspektivet finns inskrivet i förskolans läroplan. Det var en föräldrafråga om förskolans syn på barn och genus som tände gnistan hos Eva Lindberg att vilja tillämpa genusperspektivet också i praktiken.
Hon gick därför tiopoängsutbildningen till genuspedagog vid Umeå universitet. Intresset för kursen är stort över hela Sverige, och Uppsala kommun har 17 platser vikta framöver, berättar hon.
Eva Lindbergs första uppgift som genuspedagog är att arbeta med de vuxna: personalen.
— Vi måste börja med oss själva, och ta itu med vår egen uppfostran. Vi ser att vi gör tokigheter hela tiden, trots att vi anser oss så medvetna, säger hon.
Det kan handla om något så enkelt som attityder till barns nya kläder. Kommer en flicka med ny tröja brister (den övervägande kvinnliga) personalen gärna ut i uppskattande kvitter: "Å vilken fin rosa tröja med glitter du har". Pojkens Spindelmannentröja möts också av uppskattning, men den uttrycks hellre: "Oaw, vilken häftig tröja!".
Eva Lindberg videofilmar barn och personal, och därför har det blivit tydligt hur olika pojkar och flickor behandlas. Pedagogerna accepterar till exempel mer oreserverat ett "nej" från en liten pojke än från en liten flicka, säger hon.
— Vi tenderar att försöka övertala flickor som säger nej. Om en pojke inte vill hjälpa till att duka har vi lättare att köpa det.
Ett annat klassiskt trick, bannlyst på Vintergatans förskola, är att placera en lugn flicka mellan två bråkiga pojkar.
— Det signalerar till flickan att hennes uppgift är att ta hand om grabbarna, säger Eva Lindberg.
Och fast Vintergatans personal har lärt sig mycket om genuspedagogik märker de ändå på videofilmerna att pojkarna får mycket mer hjälp när barnen skall gå ut.
— Flickorna klär på sig själva och ber inte om hjälp, medan pojkarna sätter sig ner och pekar på sin overall.
Samma förutsättningar
När någon tillfälligt råkar släppa genusperspektivet ur sikte.
brukar kollegerna undslippa sig ett "piip", berättar hon. Det kan till exempel vara när flickor som klättrar i träd får höra att de skall vara försiktiga så de inte slår sig.
— Genuspedagogik handlar inte om att göra pojkar till flickor eller tvärtom, utan att ge alla barn samma förutsättningar, sammanfattar hon.
Efter arbetet med att förändra pedagogernas förhållningssätt är nästa steg i hennes arbete att jobba mer aktivt med barnen.
— Nu tittar jag mycket på den pedagogiska miljön, hur den är planerad, och var leksakerna är; om bilar och dockor finns i samma rum.
Så jobbar vi med nyheter