Förskola lär barn tänka på miljön
Hållbar utveckling, klimatpåverkan och resurshushållning. Svåra ord för ett dagisbarn. På von Bahrs förskola i Uppsala fattar barnen ändå vad det handlar om. Där förs miljöarbetet ned på konkret nivå.
Foto: Rolf Hamilton
Ronja Köse ritar stora hjärtan i knalliga färger.
Att måla utomhus, hur är det?
- Skönt, fast man måste tänka på vad man har på sig, säger hon.
Vi befinner oss på Uppsalas enda naturgård där rutschbanan och gungorna bytts ut mot ett odlingsområde och där det finns mycket träd, buskar, vatten och stenar. Naturgården har ritats av von Bahrs förskollärare Anja Korpi Kardell. Hon är utbildad trädgårdsmästare och naturpedagog.
- Hållbar utveckling är för abstrakt för barnen. Det är i leken och i det pedagogiska arbetet som vi förmedlar vikten av att vara rädda om vår jord, säger Anja Korpi Kardell.
Man kan till exempel rädda en mask och källsortera och inte bryta av kvistar på träd eller köra en skottkärra full med löv till komposten.
Om ett barn hittar en fjäril med skadad vinge, vill alla plåstra om den skadade insekten. I skogen hittar barnen kottar, stenar, kastanjer och annat som de använder som lekmaterial.
- Det finns en tanke med att ta tillvara på det som finns i naturen och visa barnen att man inte behöver ha så mycket leksaker. Det hänger ihop med att vi månar om människor, djur och natur, säger förskolläraren Anna Ellin.
Von Bahr fick nyligen utmärkelsen Förskola för hållbar utveckling, ett miljöcertifikat som Skolverket delar ut.
- Egentligen ska alla förskolor i kommunen arbeta aktivt med miljöarbetet. Men det är inte alltid det blir så. För att lyckas måste man jobba strukturerat, ha ett tydligt mål och göra barnen delaktiga, säger Inger Björklund, förskolechef.
Området är mångkulturellt, på förskolan finns 29 språk representerade.
- Vi vill lyfta de här barnen, som sällan går vidare till högre studier inom naturvetenskapen. De ska få grunderna i kritiskt tänkande redan nu, säger Inger Björklund.
På von Bahrs förskola är miljön "den tredje pedagogen" och det dagliga arbetet kretsar kring naturvetenskap, miljö och teknik. Barnen får själva bestämma över sina aktiviteter. Inne på förskolan finns ljusrum, keramikrum, sandrum och ett byggrum.
- Vi vill fostra dem till demokratiska medborgare. Här får barnen göra egna val. När de är utomhus kan de välja mellan att vara i skogspartiet, i sandlådan eller i på odlingsområdet, säger Ingrid Björklund.
En gång i veckan äter barnen utomhus. Allt skräp sorterar barnen vid en miljöstation på förskolan. Efter måltiderna slänger de till exempel mjölkförpackningen i rätt behållare. Sopor som sorteras bärs sedan bort till källsorteringen vid Liljefors torg. Dit går barnen en gång i veckan i samlad tropp för att tömma behållarna.
Femåriga Maya Nyberg berättar om en gång när hon var på väg till källsortering. På vägen dit lade hon märke till allt skräp som låg lite här och var. Och så hittade hon en mask som låg på gångvägen.
- Då la jag ner masken i gräset så att den inte skulle bli påkörd, säger hon.
Så långt det är möjligt köper skolan in ekologiska livsmedel. Det finns en varmkompost och förskolans eget växthus bidrar till många naturupplevelser när barnen får följa utvecklingen från frö till planta.
Så här års blommar faktiskt några ringblommor och i en av odlingslådorna finns lingonplantor med bär.
Tina Rahmani, 5 år, nyper tag i ett lingon och smakar.
- De är väldigt goda, säger hon.
På frågan hur man ska tänka för att vara rädd om jorden svarar Fredrik Steinwall så här:
- Man ska vara snäll. Man ska inte ta sönder jorden.
Anja Korpi Kardell tycker att det är tacksamt att jobba med barn.
- Barn är empatiska. De har lätt för att leva sig in i hur andra tänker och får på så sätt en insikt om vikten av något större, nämligen hållbar utveckling.
Och så här säger Måns Bergström, 5 år:
- Man ska inte ta sönder. Inte bryta av grenar. För om de tar slut får man inte luft.
Så jobbar vi med nyheter