Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, gjorde en undersökning där fiktiva brev skickades till 3 430 skolor runt om i landet. I brevet var det en förälder som funderade på att flytta till kommunen som undrade om det fanns plats på skolan och hur antagningen fungerar. Breven undertecknades av föräldrar med antingen svenskklingande eller arabiskklingande namn och där brevskrivaren var antingen tandläkare eller undersköterska.
Av svaren visade det sig att brev skrivna av personer med svenska namn och högre utbildning fick ett mer positivt bemötande än brev som skrivits av socioekonomiskt svagare grupper.
– Skolorna anger oftare att det finns plats om den som skrivit och frågat har hög utbildning och ett svenskklingande namn. Vi vill att skolvalet ska vara så rättvist som det bara går. Men om man ger mer positiv information till en viss grupp föräldrar ökar sannolikheten att de söker sig till skolan, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Aktiebolagsdrivna skolor gav mindre positiv information till socioekonomiskt svaga föräldrar än andra typer av skolor. Detta var den enda skillnaden beroende på driftform som var statistiskt signifikant, enligt Jonas Larsson Taghizadeh.
Både för friskolor och kommunalt drivna skolor kan det finnas en drivkraft att attrahera högutbildade föräldrar vars barn kräver mindre resurser för att klara skolresultaten.
– Aktiebolagsdrivna skolor kan göra en direkt vinst att få elever med ett visst elevunderlag som kräver mindre resurser. I kommunala skolor kan det öka kvaliteten om man får in mer resursstarka elever som ger positiv effekt på skolresultaten och kamrateffekter. Så även en kommunal skola kan tjäna på det, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Det finns några faktorer som kan påverka resultatet som man inte har kunnat ta hänsyn till. Friskolor kan optimera platserna i skolan på ett helt annat sätt och se till att skolan alltid är full. Det innebär att vissa friskolor i princip aldrig har lediga platser om en förälder kontaktar skolan mitt i terminen.
Genom att jämföra resultatet med en studie av stress hos rektorer kunde Jonas Larsson Taghizadeh också se att mindre stressade rektorer, som hade mer tid att formulera sina svar, var mindre diskriminerande.
– Det talar för att en del av diskrimineringen kan vara omedveten, säger han.