Forskningen lidande av interna konflikter
Förra året öronmärkte prefekten för arkeologiska institutionen en doktorandtjänst för sin sambo. "Helt oacceptabelt", ansåg tre personer i institutionsstyrelsen och avgick. Kritiker menar att oegentligheterna i tjänstetillsättningar och utbrett forskningssabotage har utarmat verksamheten och att institutionen nu borde reformeras.
Allvarliga skador
Men maktstriden har också påverkat såväl forskningen som undervisningen, menar flera av de anställda och före detta anställda som UNT talat med. Några av dem anser att skadorna är så allvarliga att institutionen måste reformeras i grunden.
—Institutionen är genomrutten och full av egotrippade människor som bara är ute efter makt. Att ta bort enstaka personer kommer inte att hjälpa. Både urvalet och handledningen av doktoranderna är så undermåliga att motorn i institutionen har stannat. Jag tycker synd om studenterna som kommer till institutionen och lånar stora belopp och tror att de ska få en kvalificerad yrkesutbildning. De blir lurade, säger en medarbetare på institutionen.
Ändrade förutsättningar
Även andra personer på arkeologen har framlagt krav på att arbetsplatsen borde reformeras i grunden. De flesta är överens om att undervisning och forskning har blivit lidande av de interna konflikterna, men studierektor Svante Norr anser att det faktum att förutsättningarna för verksamheten har förändrats också bidragit till den negativa utvecklingen.
—Vid sidan av utbredd trötthet och stress finns det andra orsaker till att pedagogiken inte fungerar riktigt som den ska. Kravet från universitet på magisterkurser har lett till att vi har stora problem på C- och D-nivån, säger Svante Norr.
—Det finns också brister i handledningen av doktoranderna, men förbättringar har skett på senare tid, säger Svante Norr.
Brist på dialog
I ett brev till institutionsstyrelsen kritiserade den arkeologiska doktorandföreningen för ett år sedan bland annat den dåliga stämningen, den negativa särbehandlingen, bristen på öppen dialog och de informella beslutsvägarna som ger intryck av godtycke och ojämlikhet.
Personer med insyn i handledningen anser dock att situationen är mycket värre än vad som framgår i det öppna brevet till styrelsen. En av dem säger så här till UNT:
—Ett antal doktorander vid denna institution har fått sina avhandlingar saboterade eller motarbetade av de egna handledarna. Har man ådragit sig någons missnöje, och det är mycket lätt hänt på den här institutionen, sätts det käppar i hjulet hela tiden.
Detta påstående gör studierektor Svante Norr mycket förvånad:
—Visst har det funnits problem, men jag har inte fått höra talas om något sådant här. Jag kan tyvärr inte göra någonting åt missförhållanden om jag inte får kännedom om dem, säger han.
Svidande kritik
Även doktorandtillsättningen har fått svidande kritik internt. Till och med prefekten Ola Kyhlberg, institutionens högste chef, anser att handledarkollegiet, som behandlar doktorandansökningarna, har begått allvarliga fel när de rangordnar de sökande.
Men kritiken mot prefektens hantering av doktorandansökningar är också mycket hård.
Förra året avgick tre personer ur institutionsstyrelsen i protest mot att Ola Kyhlberg trots underskott på institutionen beslöt att inrätta en doktorandtjänst öronmärkt för sin egen sambo.
Ola Kyhlbergs sambo hamnade på andra plats i handledarkollegiets rangordning vid tillsättandet av en ny doktorandtjänst. Ola Kyhlberg tog därför kontakt med dekanus Margareta Fahlgren och de kom fram till att ytterligare en doktorandtjänst skulle tillsättas om ekonomin så tillät. Det formella beslutet om att tillsätta Ola Kyhlbergs sambo fattades sedan av ställföreträdande prefekten Lana Troy.
"Oacceptabelt"
Tillvägagångssättet beskrevs som "oacceptabelt" under det följande styrelsemötet, där flera personer ansåg att institutionens ansträngda ekonomi inte kunde medge ytterligare en doktorand, samt att tjänsten inte lysts ut på korrekt sätt, samt att styrelsen borde ha erbjudits möjlighet att ta ställning i ärendet innan utbildningsbidraget delades ut. Tre personer lämnade styrelsen för att sedan återinträda i den två månader senare på anmodan av andra anställda.
Ärendet ligger nu på juridiska avdelningen för utredning.
Medger inget fel
Prefekt Ola Kyhlberg anser inte att han gjort något fel.
—Att ekonomin är ansträngd stämmer inte. Vissa år går det bättre, vissa sämre, det är bland annat beroende av flödet av doktorander. Med den överblick jag hade på ekonomin såg jag att det inte skulle bli några problem på några års sikt. Och det har inte skett något formellt fel. Visserligen är det sedan 2004 styrelsen som tillsätter doktorander, men handledarkollegiet inledde sitt arbete med denna tillsättning redan i slutet av 2003.
—Dessutom hanterade handledarkollegiet ärendet helt felaktigt. Det låg min sambo i fatet att hon kände mig, och det gick ut över meritvärderingen. Jag blir förbannad bara jag tänker på hur illa de skötte sig, säger Ola Kyhlberg till UNT.
Svante Norr, som är sammankallande i handledarkollegiet, tycker inte att de har begått något misstag.
—Det där får stå för Ola Kyhlberg. Jag är av diametralt motsatt åsikt. Utredningen får visa vem som gjorde rätt och vem som gjorde fel, säger Svante Norr.
Så jobbar vi med nyheter