Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en delrapport från en studie kring patienter som intensivvårdas för covid-19 vid Akademiska sjukhuset.
– Vår upptäckt kan förhoppningsvis ge bättre möjligheter att upptäcka vilka patienter med covid-19 som löper särskilt hög risk för blodproppar och i förlängningen öka chanserna att förhindra dem, säger läkaren och forskaren Oskar Eriksson vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Runtom i världen behandlas patienter som är svårt sjuka i covid-19 med läkemedel som motverkar uppkomsten av blodproppar, oftast sprutor med så kallat lågmolekylärt heparin.
Det gjorde även de 65 intensivvårdade patienter vid Akademiska sjukhuset som ingår i studien. Trots detta fick nio patienter blodproppar: sju av dem i lungorna, en i hjärtats kranskärl och en i hjärnan.
De som följt rapporteringen om covid-19 har förmodligen läst en hel del om betydelsen av antikroppar och T-celler, men sannolikt inte något om den del av immunförsvaret som kallas för komplementsystemet.
– Ändå är komplementsystemet jätteviktigt när immunförsvaret bekämpar infektioner som orsakas av virus och bakterier. Men det har också framkommit misstankar om att för stor aktivering av komplementsystemet kan bidra till uppkomsten av blodproppar, säger Oskar Eriksson.
För att närmare undersöka om så kan vara fallet vid covid-19 analyserades bland annat halterna i blodprover av ett protein som heter mannos-bindande lektin. MBL-proteinet fungerar som en slags ”startknapp” för att vid behov aktivera en rad andra proteiner som ingår i komplementsystemet.
Redan när patienterna i studien lades in på intensivvårdsavdelningen hade de som senare drabbades av blodproppar betydligt högre halter av MBL-proteinet i blodet jämfört med såväl övriga patienter som med friska personer. De som fick blodproppar hade också förhöjda halter av ett ämne som bildas när levrat blod bryts ner.
– Våra fynd är det första belägget från en klinisk studie för att MBL-proteinet aktiverar blodlevringen och orsakar blodproppar via mekanismer som gängse proppförebyggande behandlingar inte rår på. Om detta kan bekräftas även av andra forskare tycker vi att man bör överväga om det ska påverka behandlingsrekommendationerna vid svår covid-19, säger Oskar Eriksson.
Studien publiceras i Thombosis & Haemostasis.