Forskarna vet varför det fuskas
Forskarna vet ganska mycket om varför vi svenskar fifflar med välfärdssystemet. Det handlar bland annat om moralisk uppluckring, egoism, att få livspusslet att gå ihop och att systemet inbjuder till fusk.
Alla har vi väl Skandiacheferna, kommunpolitiker som representerar flott på skattebetalarnas bekostnad och näringslivstopparna med sina fallskärmsavtal i färskt minne.
De spelar i en helt annan division men påverkar indirekt vanligt folks beteende, menar sociologen Glenn Sjöstrand vid Växjö universitet.
— Man ser att företrädare i eliten kan tillskansa sig fördelar. "Kan de, kan också jag". Så tänker vanliga löntagare som inte har samma handlingsutrymme som samhällstopparna. Att exempelivs utnyttja föräldraförsäkringen blir det enda sättet att skaffa sig en extrainkomst på.
Glenn Sjöstrand har tillsammans med en rad andra sociologiforskare skrivit boken Fiffelsverige som ger sociologiska perspektiv på gräsrötternas vardagsfusk och maktelitens fiffel.
Han menar att det även finns en egoistisk sida hos de som fuskar. Man vill förbättra för sig själv, motivet är att man utåt sett vill leva upp till något som man inte klarar av via den vanliga lönen. Ett extra "fusktillskott" kan finansiera konsumtionen och ge en guldkant i tillvaron.
Och för några kan det handla om att få livspusslet att gå ihop, att lämna ungarna på dagis och själv ta en paus i vardagen utan att behöva ta ut semester.
En annan förklaring kan vara det höga skattetrycket. Medelklassen vill ha tillbaka lite av vad man betalar till välfärden.
Det är ändå fel att tro att moralen är sämre idag än förr. Det är snarare medias förtjänst att fusket uppmärksammas.
— Media är duktiga på att lyfta fram en viss typ av fusk och fokuserar under några dagar all rapportering på en förmån eller ett bidrag, då tror man att fifflet ökat.
Det finns alltså ingenting i forskningen som tyder på att antalet fuskare blivit fler över tid. Och i ett internationellt perspektiv är vi ett laglydigt folk. Vi har lite korrumption i Sverige.
— Men eftersom kontrollen av exempelvis tillfällig föräldrapenning inte varit så noga har det varit ok att utnyttja just det systemet. Folk tänker inte på att det är bedrägeri och inser inte allvaret.
Priset vi får betala när vardagsfusket upptäcks är ökade kontroller och kanske en skärpning av ersättningsnivån.
— Det är ju inte alls bra och det drabbar alla de som inte kan eller haft en tanke på att fiffla, säger Glenn Sjöstrand.
Så jobbar vi med nyheter