Jenny Björklund, professor vid centrum för genusvetenskap här i Uppsala, tror att det kommer dröja innan icke-monogami och flersamhet blir helt accepterat.
Våra relationer
Samhället blir mer accepterande, men fortfarande finns det bestämda regler för hur vi ska leva tillsammans.
Året var 2009 när äktenskap blev könsneutralt i Sverige, alltså när samkönade par fick gifta sig. I dag kan man se att den heterosexuella normen fortsätter förskjutas: det blir till exempel alltmer accepterat med homosexuella par som startar familj. Det säger Jenny Björklund, professor i genusvetenskap vid Uppsala universitet.
När heteronormen tappar kraft ser hon att en annan istället växer sig starkare: kärnfamiljen.
– Vi ser nya familjekonstellationer idag, till exempel bonusfamiljer och stjärnfamiljer, eftersom många relationer slutar i skilsmässa. Men jag skulle inte säga att kärnfamiljen är hotad, och definitivt inte normen om tvåsamhet. De är fortfarande väldigt starka.
Hon menar att homosexuella par välkomnas in i normen om kärnfamiljen.
– Man skulle kunna tänka att det är kärnfamiljen som utmanas men snarare är det så att den här gruppen blir inbjuden till att vara en del av normen, och på så vis upprätthålls kärnfamiljsidealet. Jag skulle nästan hävda att kärnfamiljen blivit starkare i och med detta.
Just normer kring familjen är särskilt starka i Sverige, förklarar Jenny Björklund. Socialdemokraternas välfärdssystem som började införas på 1930-talet bidrog till att stärka kärnfamiljsidealet, som följt med sedan dess.
– Det har alltid funnits de som avvikit från normen och i dag finns det nog en större tolerans för till exempel homosexualitet. Samtidigt är det bara en viss typ av homosexualitet som är accepterad: det monogama vita medelklassparet. Att vara transsexuell provocerar till exempel fortfarande, och det gäller också de som lever flersamt.
Hur många i Sverige som lever med fler än en partner finns det inga studier på. Enligt Catrine Andersson, docent i socialt arbete, har en studie i USA däremot visat att ungefär var femte amerikan levt i någon form av flersamt. Hon jobbar vid centrum för sexologi och sexualitetsstudier på Malmö universitet och har bland annat forskat om polyamori – att ha romantiska relationer med flera personer samtidigt.
– Många intervjupersoner återkom till känslan att man vill utforma sitt liv på ett annat sätt än normerna säger. Det som sedan händer när man väl testar är att vissa delar fungerar bra och man ser en ny framtid, en utopi. Samtidigt upptäcker man att det finns många saker som begränsar, som juridiska rättigheter och omgivningens reaktioner.
"Man kan nog säga att det blir mer uppmärksammat att leva icke normativt i dag, men hur vanligt det är att leva flersamt i Sverige och om det har ökat vet vi inte." säger Catrine Andersson, docent i socialt arbete.
Även i politiken märks det att tvåsamhetsnormen är starkare än heteronormen, enligt Catrine Andersson.
– I statliga texter vill man gärna skilja på olika sorters relationer och sträva efter tydlighet, man tänker att det blir ett stabilare samhälle om vi lever i tydligt definierade familjer.
Philippa Karlsson är psykolog och parterapeut på Svea KBT, som bland annat har en mottagning i Uppsala.
Människor söker ofta efter relationer som får dem att må bra, men den bästa relationen för var och en är inte alltid den som följer samhällets normer. Att då känna sig tvingad att leva på ett sätt som inte passar en kan leda till en känsla av hjälplöshet, säger psykologen Philippa Karlsson.
Hon tror att ju mer normbrytande livsstilar som syns och hörs, desto mindre skamfyllt blir det att erkänna att man själv har liknande behov.
– Vissa trivs med att leva flersamt. Det finns inte ett recept för vilken slags relation som vi människor mår bäst av, det är helt individuellt.