Här är forskarna som minskade sina flygresor drastiskt

Institutionen för freds- och konfliktforskning lyckades minska sina utsläpp från flygresor med nära hälften – redan före pandemin. Nu får de bidrag för att utveckla en metod för att arbeta effektivt på tåget.

Ashok Swain, professor och chef för freds- och konfliktforskning, ser en stor acceptans för målet att halvera utsläppen från flygresor till 2024. "Jag tror att alla här är glada över det här", säger han.

Ashok Swain, professor och chef för freds- och konfliktforskning, ser en stor acceptans för målet att halvera utsläppen från flygresor till 2024. "Jag tror att alla här är glada över det här", säger han.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2021-11-08 07:30

Nyligen berättade UNT om Uppsala universitets klimatavtryck och att de anställda flög totalt 1 500 varv runt jorden under 2019.

En institution som redan då bestämt sig för att göra annorlunda är freds- och konfliktforskning. Deras mål är att halvera utsläppen från flygresor under en femårsperiod.

– Å ena sidan måste vi resa, för vårt laboratorium är resten av världen och vi är en väldigt internationell institution. Å andra sidan bidrar vi med våra utsläpp till den globala uppvärmningen och till de konflikter och kriser vi forskar kring, ofta kopplade till klimatfrågan. Vi behöver en balans här, men klimatfrågan kräver förändring och uppoffringar, säger Ashok Swain, professor och prefekt.

undefined
Enligt Ashok Swain, professor i freds- och konfliktkunskap samt prefekt, förlorar institutionen pengar på minskat resande eftersom man tappar så kallade overheadkostnader som betalas ut från univeristetet centralt. "Ekonomin borde ju vara ett incitament för att minska flygandet", säger han.

En sammanställning som institutionen gjort i år visar att man redan tagit stora steg på vägen. Mellan år 2016 och 2019, alltså före pandemin, minskade de sina utsläpp från flygresor med 43 procent, samtidigt som institutionen vuxit.

Nu vill institutionen bli en föregångare och utveckla och sprida nya metoder för effektivt arbete under tågresor. Från universitetet har man fått 250 000 kronor för vad man kallar DeepTrainWork. I ansökan beskriver institutionen det här som en "social innovation" och ett "nytt sätt att organisera forskningsworkshops och vetenskapliga konferenser" med "gruppkoordinerat individuellt djuparbete", där delar av ett möte förläggs på tåg. Kontakter med SJ ska också ha tagits.

undefined
Mimmi Söderberg Kovacs och Matthew Bamber är forskare i freds- och konfliktforskning och är på bilden på väg till Danmark. Restiden används till arbete, enligt en särksild metod. Mellan 2016 och 2019 har institutionens tågresande ökat markant.

Minskningen genomförs inte genom tvång. Här handlar det om att uppmuntra varandra till förändring. Men går det att bibehålla kvaliteten med en så stor förändring? Visst finns utmaningar, menar Ashok Swain, men också fördelar.

– Vi behöver samla data från fältet till våra studier, det kan bli svårare med färre resor särskilt för yngre forskare. Men samtidigt hinner vi mer om vi reser mindre. Jag kan föreläsa digitalt på flera ställen runt om i världen på bara en dag.

Pandemin har gett ett uppdämt behov att ses över gränserna och Ashok Swain tror på ett ökat resande, men bara tillfälligt. 

– Men vi vill behålla det momentum vi har i frågan och jag tror att allt vi lärt oss under pandemin på sikt kommer att fortsätta minska vårt resbehov.

Uppsala universitets miljöchef Karolina Kjellberg ser freds- och konfliktforskarna som föredömen.

– Absolut. De är ledande i Sverige, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!