– Det är en stor tillgång att ha så nära till de som studeras. Jag går förbi Akademiska sjukhuset varje dag på vägen till jobbet, säger Emily Holmes, professor i psykologi vid Uppsala universitet.
Ett stenkast från sjukhuset sitter hon och forskargruppen som studerar vårdpersonalens minnesbilder från jobbiga händelser under sitt arbete under pandemin – så kallade flashbacks.
– Det är som filmklipp eller foton från en jobbig händelse. För många går det över, för andra kan de bli kvar i åratal, säger Emily Holmes.
Otäcka flashbacks brukar kopplas samman med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. För vårdpersonal kan en utlösande faktor vara intensiva vårdsituationer eller döende patienter. Under pandemin har flera i vårdpersonalen på Akademiska sjukhuset i Uppsala drabbats av ihållande minnesbilder av otäcka upplevelser från sin tid på intensivvårdsavdelningarna. Några av de som drabbats i vården har intervjuats av UNT tidigare.
Studien heter EKUT-P och är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KI och Uppsala universitet. Marie Kanstrup är postdoktor i psykologi vid KI och deltar i studien.
– Bilder präglar vårt inre känsloliv – särskilt när de dyker upp när vi inte vill. Vi testar olika sätt för att enkelt och med hjälp av mobilen kunna förebygga och minska de ofrivilliga bilderna, säger Marie Kanstrup.
Den vårdanställde mejlar först till forskarteamet och registrerar efter ett kort samtal hur ofta minnesbilderna dyker upp. Sedan får de en uppgift som de ska utföra i mobilen. Forskarna sammanställer datan utifrån deltagarnas uppgifter i mobilen.
– Helt utan risk för smitta, säger Marie Kanstrup.
Hur skadliga är minnesbilderna för vårdpersonalen?
– Det kan störa ens koncentration och fokus. Man kan känna obehag, få sömnsvårigheter och på sikt går så långt att det påverkar om man klarar av sitt jobb, säger Marie Kanstrup.
– Det är hjärnans sätt att varna oss för det där farliga. Stressig arbetsmiljö, patienters traumatiska död eller situationer med svårt sörjande anhöriga kan vara utlösande faktorer. Då är det vanligt att minnesbilder från den hemska händelsen blir kvar i hjärnan och dyker upp ofrivilligt lång tid efteråt, säger Marie Kanstrup.
I våras när pandemin slog till höll forskarteamet på med en studie av påträngande minnen bland akutpatienter. Men av smittoskäl gick den inte att fullborda.
– Studier i sjukhusmiljö kunde inte fortsätta under pandemin. I samband med det insåg vi att stressen skulle bli hög för sjukhuspersonalen, och att vi kunde hjälpa dem med de symtom som de kunde råka ut för.
Den intervention som forskarna utvecklar är inget alternativ till de terapibehandlingar med vetenskapligt stöd, som finns att få när man diagnostiserats med PTSD.
– Men vi hoppas och tror att det här kan vara ett komplement, säger Marie Kanstrup.
Flera sjuksköterskor som forskar är själva med och utvecklar projektet. Vårdpersonalen är mer än bara studieobjekt – de är kollegor och medskapare i studien, säger Emily Holmes.
Är det inte vetenskapligt oetiskt att studieobjekten deltar i studien?
– Tvärtom. Vi har fått beröm internationellt för att vi inkluderat patientexperter som medförfattare under pandemin. Som forskare ska man vara ödmjuk inför att fler perspektiv gör en studie starkare. Jag tror att det är framtiden, säger Emily Holmes.