”Att ställa väldigt höga krav på sig själv sker ofta på bekostnad av annat som är värdefullt och ger mening i livet”, säger Alexander Rozental, psykolog och forskare vid Uppsala universitet.
Svar just nu
Alexander Rozental är psykolog och forskare vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet. Han ger nu ut självhjälpsboken ”Bättre än perfekt” om forskning och behandling av perfektionism.
Hur är en typisk perfektionist?
– I vardagligt tal en person som eftersträvar fulländning. Vilket brukar ses som positivt. Men inom psykologin ser vi att det även finns negativa aspekter. Att ställa väldigt höga krav på sig själv sker ofta på bekostnad av annat som är värdefullt och ger mening i livet, säger han.
Vad är nackdelarna med att vara perfektionist?
– Perfektionism hänger ofta samman med ångest, depression, utmattning, stress eller ätstörning. En stor del av problemet är när personen baserar sin självbild på sina prestationer och tänker att andra människor bedömer den utifrån hur den lyckas.
Tvivlar perfektionisten på sin förmåga?
– Ja, det är två sidor av samma mynt. En perfektionist har högt ställda mål men också en överdriven oro och ångest för att begå misstag och bli negativt bedömd av andra människor. Det kan till exempel få dem att vilja dubbelkolla uppgifter tio gånger.
Har perfektionisten svårt att känna sig glad efter utfört arbete?
– Ja, de kan hamna i ett moment 22. Om de misslyckas blir de väldigt självkritiska. Men det kan de bli även om de lyckas. Då är det omständigheterna som varit på deras sida, tänker de, och nästa gång kan någon genomskåda bluffen. När de lyckas kan de omvärdera och höja kraven till nästa gång de ska göra samma sak.
Har perfektionismen ökat?
– Ja, det finns studier i USA och Storbritannien som tyder på det. Forskare har frågat folk under fyra decennier och allt fler svarade ja på frågan om de var oroliga för att göra misstag och för att bli bedömda av andra.
Varför ökar perfektionismen?
– Forskarna tror det kan hänga ihop med ökade krav på oss människor och att vi ska vara lyckade som individer.
Studier visar att perfektionismen ökat de senaste 40 åren.
Hur illa kan det bli?
– Svår perfektionism kan betyda att perfektionisten ställer så höga krav på sig själv i skolan eller på jobbet att de får väldigt lite utrymme för annat i livet. De slutar umgås med familj och vänner för att de inte kan släppa taget om uppgifterna.
Men kan man bli en lycklig perfektionist?
Alexander skrattar.
– Ja, man kan vidga livet. Och behålla sina höga mål men hitta en balans. Även om det inte är helt enkelt; en perfektionist får ofta mycket beröm för att ha utfört uppgifter så bra.
Hur hittar man då balansen?
– En perfektionist tror ofta att de ska bli kritiserade eller illa omtyckta ifall allt inte blir perfekt utfört. Det kan fungera att pröva sina föreställningar mot andra personer och få veta att de upplever samma sak men hanterar det annorlunda.
"Vår forskning visar att personer som jobbar med sina tankar och beteenden kopplade till prestationer kan uppnå goda resultat", säger Alexander Rozental.
Finns det fler sätt undvika perfektionismens bojor?
– Ändra beteenden. Testa att dubbelkolla en gång i stället för tio, och för att på så sätt se att en befarad katastrof inte inträffar.
Något mer?
– En viktig sak är att införa annat än prestation i livet. Skaffa en ny fritidssysselsättning, ägna mer tid åt vänner och familj.
Kommer det att funka?
– Ja, vår forskning visar att personer som jobbar med sina tankar och beteenden kopplade till prestationer kan uppnå goda resultat. Till exempel har självhjälpsprogram på nätet visat sig ge många minskad stress och ökad livskvalitet.