Anna Omazic är forskare på SVA i Uppsala som upptäckt den nya fästingarten i Sverige.
Fästingar är vår tids stora smittspridare. Så till den grad att Anna Omazic, forskare på SVA (statens veterinärmedicinska anstalt) i Uppsala, inte kan annat än fascineras.
– Det pratas ju mest om borrelia och TBE, men fästingar kan bära på väldigt många olika slags bakterier, virus och parasiter som de sprider till både människor och djur. De har en lång livscykel och många värddjur som de kan röra sig emellan. De är verkligen experter på smittspridning, konstaterar hon.
Förkylningen du hade häromveckan till exempel? Ja, det kan ha varit ett virus du fått via fästingbett. Rickettsia och fästingfeber heter några av de infektioner som smittar via fästingbett, och som kan ge influensaliknande symptom.
Köttallergi är en annan åkomma som sprids via fästingar. Ett ämne i fästingens spott kan göra vissa allergiska mot rött kött och ofta även mjölkprodukter.
Men dessa sjukdomar känns beskedliga jämfört med Krim-Kongoblödarfeber. I veckan kom nyheten att en helt ny fästingart, "brokig fårfästing", upptäckts i Sverige – en art som kan sprida det dödliga blödarviruset, som det ännu inte finns botemedel mot. Brokig fårfästing finns naturligt i bland annat södra Europa och Iran.
– Fästingen som hittats här bär inte på viruset. Vi tror att den är här på besök, kanske att den kommit hit via en människa som varit på resa. Men den kan nog etablera sig i Sverige så småningom, kanske inom en tioårsperiod, säger Anna Omazic.
Såhär ser den nya fästingarten ut som nu upptäckts i Sverige. Den heter Dermacentor marginatus, även kallad brokig fårfästing.
Fästingen hittades utanför Stockholm av en person som rapporterade in fyndet via SVA:s webbverktyg Rapportera Fästing. Anna Omazic uppmanar alla som hittar fästingar att göra detsamma, särskilt när fästingen ser annorlunda ut, till exempel har ett annat mönster eller färg.
– Vi använder det här verktyget för övervakning, det ger en tidig varningssignal om att vi har exotiska fästingarter i Sverige som kan vara bärare av nya smittämnen. Därmed är vi mer förberedda om djur eller människor smittas.
Vad tänkte du när ni upptäckte den här nya fästingen?
– Att vi inte behöver fler fästingarter i Sverige. Men samtidigt är det ju positivt att vi har det här verktyget där allmänheten kan hjälpa oss att rapportera in fynd.
Hur rädd ska man vara för fästingar?
– Fortsätt vara ute i naturen och grönområden, men var noga med att kolla igenom kroppen och ta direkt bort fästingar som bitit sig fast. Har du hund eller katt: använd gärna fästingmedel som finns för dem. Och se till att vaccinera dig mot TBE, säger Anna Omazic.
Fästingar gillar högt gräs. Ha långbent på dig för att minska risken att du blir biten.
Fästingar finns särskilt i högt gräs. De kan inte hoppa utan sitter längst uppe på grässtrået med frambenen utsträckta, redo att haka fast i ett djur eller människa som går förbi. Fästingar har varken syn eller hörsel, utan känner lukten av koldioxid och andra ämnen som vi utsöndrar.
Gillar fästingar vissa individer mer?
– En del personer brukar ju säga att de är fästingmagneter, medan andra sällan blir bitna. Det finns inte så mycket forskning kring detta, men man tror att benägenheten att bli fästingbiten kan påverkas av till exempel hur mycket koldioxid som man avger.
Har du blodgrupp 0 blir du oftare myggbiten, visar studier. Vad gäller fästingar finns inte samma gedigna forskning, men enligt en tjeckisk forskargrupp tycks fästingar föredra blodgrupp A mest.
Har fästingar någon nytta i naturen?
– Det kan man kanske fråga sig. Det finns djur som äter fästingar. Men inte så många.
Klimatförändringarna gör att fästingarna blir fler. De är särskilt många kring Mälaren och Ekoln.