Det var i februari som polischefen i Uppsala fick sin bil sprängd. Hur vanliga hot och kränkningar är mot polistjänstemän är svårt att säga. Klart är däremot att utsattheten ökar. Det menar polisforskare Stefan Holgersson som i 20 år har följt utvecklingen.
Han kan inte yttra sig om fallet med bilexplosionen men han ser att sättet att agera mot tjänstemän som representerar staten har förvärrats över tid.
– Skyddet är väldigt litet och det får konsekvenser. Utsattheten ökar i och med att man ser att ingenting händer.
Hur stort allvar brott mot poliser tillskrivs har varierat över tid, menar Stefan Holgersson.
– Hur man har hanterat olika former av angrepp mot rättsstaten, som man kan se det som, har också varierat mellan olika platser i landet. På vissa ställen har man tonat ner den utsatta individens roll och låtit andra kliva fram och på andra ställen har man nästan låtit person klara sig själv.
Hur vanligt är det med brott mot poliser?
– Det är jättesvårt att säga, det är många saker som inte registreras. När jag var närpolis i mitten på 90-talet var det flera som blev utsatta i hemmet och det var inget som registrerades som brott mot polispersonal. Samtidigt var det uppenbart att det på olika sätt hängde ihop med deras yrke.
Finns det en poäng i att ha en specifik rubricering för den här typen av brott?
– Man kan i alla fall se att samhället måste ta höjd för ett konkret hot mot rättssamhället och de tjänstemän som är dess representanter. Som det är nu råder inte det förhållandet, man har inte det skydd som man borde ha. Det gäller även andra yrkesgrupper som åklagare. Man kan ana att det utvecklas mot att exempelvis personal vid tingsrätter, i ökad utsträckning, får ta emot olika former av hot och andra brott. Acceptansgränsen har förskjutits.