Forskare ska undervisa Uppsalaelever
I höst kan gymnasister i Uppsala få chansen att undervisas av disputerade forskare. Det har företrädare för Alliansen i Uppsala beslutat. Satsningen syftar bland annat till att höja utbildningskvaliteten och fördjupa samarbetet mellan kommunens gymnasieskolor, Uppsala universitet och SLU.
Skolorna kommer att kompenseras med 8 000 kronor per månad och heltidsanställning som ska täcka skillnaderna mellan en adjunktslön och en lektorslön.
- Eleverna kommer att få möjlighet att ta del av den senaste forskningen och vi tror att det skapar starkare band mellan universiteten och gymnasieskolorna, säger Mohamad Hassan (fp).
Totalt kommer satsningen att kosta kommunen 11, 5 miljoner kronor under en fyraårsperiod och då räknar nämnden med att ett trettiotal lektorer kommer att anställas. Bidragen finansieras genom utbildning- och arbetsmarknadsnämndens buffert som varje år uppgår till 20 miljoner kronor.
- Vi har öronmärkt tre miljoner för varje år till den här satsningen. Det är alltså "nya" pengar och inga resurser tas från andra områden, säger Christopher Lagerqvist (m).
Lektorerna ska även ha möjlighet forska på halvtid och den ämnesspecifika forskningen bidrar, enligt beslutsfattarna, till att öka lärarnas status.
- Satsningen ska också motivera lärare att börja forska och under tiden de disputerar har de sin tjänst på skolan kvar samtidigt som de höjer sin lön, säger Mohamad Hassan.
Företrädarna för Alliansen menar också att de nyinrättade gymnasieelektoraten kan vara ett sätt för nydisputerade forskare att komma in på arbetsmarknaden eftersom bristen på forskarassistenttjänster är stor.
Hans-Erik Lindahl, företrädare för Lärarnas riksförbund i Uppsala är mycket positiv till den politiska majoritetens satsning, men menar att 8000 kronor per heltidstjänst är alldeles för lite.
- Det skulle behövas minst 20 000 kronor i månaden per tjänst om skolorna ska lyckas locka till sig de bästa lektorerna och motivera dem att söka sig till gymnasiet. Skolorna måste också finansiera en ytterligare halvtidstjänst om lektorn samtidigt ska forska.
Även Katedralskolans rektor, Gunnar Salomonson instämmer i kritiken och ifrågasätter skolornas möjligheter att finansiera lektorernas forskning.
- Vi ställer inget krav att lektorerna ska forska, men gör de det kan forskningen finansieras av universitetet i ett forskningsprojekt, genom en gymnasieskola som satsar på en aktiv forskare, eller en kommunal "pott" som kan ge ytterligare bidrag, säger Christopher Lagerqvist men reserverar sig för att det ännu inte tagits ett beslut om den kommunala "potten".
Uppsalas friskolor har också möjlighet att ta del av kommunens bidrag till anställningen av gymnasielektorer. På IT-gymnasiet i Uppsala har det redan tidigare anställts en lektor, men efter det nya beslutet tagits finns planer på att anställa fler.
- Det är bra att villkoren är samma för oss som för de kommunala skolorna. Vi har ofta svårt att rekrytera lärare till våra utbildningar när IT-branschen går bra. Det här är ett bra sätt att locka fler sökanden till oss, säger Christine Johnson, rektor på IT-gymnasiet i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter