Forskare och utvecklingsstörda lärde av varandra
På lördagen möttes 200 personer med utvecklingsstörning och ett tiotal forskare i Uppsala för att lära av varandra.Sysselsättning, boende och sex var några av ämnena som diskuterades.
Vad beror det till exempel på att det bland icke-utvecklingsstörda finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vad man gör på fritiden medan motsvarande skillnader inte kan konstateras bland utvecklingsstörda?
— Det har nog att göra med att personalen inte ser oss som människor utan som saker, sa Anna Nicklasson. Personalen har begränsad tid och tar med alla i ett gruppboende på samma aktiviteter.
Fub, Föreningen för utvecklingsstörda, barn, ungdomar och vuxna hade arrangerat samtalen tillsammans med Centrum vid handikappforskning vid Uppsala universitet.
— Nu ska jag ta upp ett pinsamt ämne. Det är så här att jag blev våldtagen på en institution på 80-talet men ingen gav mig något stöd, berättade en av deltagarna och frågade om rättslösheten fortfarande är lika stor.
Uppsalasociologen och barnmorskan Gisela Helmius svarade att övergrepp mot utvecklingsstörda ses på ett annat sätt i dag.
— Lagstiftningen mot våldtäkt har förändrats och det finns bättre möjligheter att få hjälp. Numera inser man att detta är något som måste lyftas fram i ljuset.
Flera klagade på att de fått för dålig sexualundervisning i skolan.
— Min lärare blev allt rödare i ansiktet när hon pratade om sex, berättade Jöns Malmsten.
— Det var jag också i början, bekände Gisela Helmius till allmänt skratt.
Så jobbar vi med nyheter