Forskare: Man kan bli lyckligare av att konsumera
Krutröken har precis lagt sig efter årets största köpfest. Julen gick fort över. Och pengarna är borta. Men är det vettigt att konsumera så mycket som vi gör? Och blir vi lyckligare av att handla? En växande rörelse i USA svarar nej på den frågan. Konsumtionsforskaren Pernilla Jonsson tycker inte att det är så enkelt. Man kan visst blir lycklig av att konsumera.
Hon går tillbaka ända till stenåldern för att ge perspektiv. Redan då utbytte vi varor med varandra och tillverkade saker.
— Människor har i alla tider, utifrån de livsvillkor som rått, tyckt om att konsumera och eftersträvat den njutning som kommer av att använda sig av materiella ting, säger hon.
Pernilla Jonsson är doktorand i företagsekonomi vid Centrum för Konsumentvetskap i Göteborg, Sveriges nationella centrum för konsumentforskning.
Hon leder forskningsprojektet "Can less be more". Det handlar om livssstilar, materialitet och hur konsumenter formar sin identitet i relation till konsumtionssamhället.
Projektet riktar in sig på konsumenter som väljer enklare alternativ utanför den traditionella marknaden. De har medvetet valt enkelheten som ledstjärna i livet och de har tagit avstånd från konsumtionssamhället.
Men hur lever dessa människor?
— Egentligen konsumerar de inte mindre. De konsumerar bara andra saker. För dem är konsekvenserna av konsumtionen viktiga och därför konsumerar de politiskt och väljer gärna krav-och rättvisemärkta livsmedel.
Precis som alla andra köper de prylar som understödjer deras sätt att leva och som ger dem njutning.
— Är du en friluftsmänniska köper du kanske en jättedyr kanot. När det gäller prylar är de väldigt förtjusta i sina saker. På det sättet kan man säga att de utöver en sorts materialism med tanke på hur de vårdar och uppskattar sina saker, till skillnad från hur villiga vi andra verkar vara att slänga våra prylar och köpa nya.
Julen som konsumtionshögtid har vi precis lämnat bakom oss. År 2004 uppgick dentotala omsättningen till 51 miljarder kronor, julen 2005 ökar omsättningen med sex procent, spår HUI, Handelns utredningsinstitut, som presenterar sina siffror om ett par veckor. I Uppsala omsatte julhandeln uppskattningsvis 900 miljoner kronor. Vi trängs, stressar och köper mat och presenter till våra barn, släkt, vänner och respektive.
Men inte bara då. Prylsamhället har utvecklats så att vi snabbt och enkelt kan byta ut, köpa nytt, samla på oss. Allt detta till en relativt billig penning. Produktionskostnaderna har pressats så till den milda grad att det aldrig behöver innebära en förmögenhetsförlust om något går sönder.
Vad innebär då ett liv med hög konsumtion och vilket är priset vi får betala för denna omättliga aptit? Leder den inte till tidsbrist, skuldsättning och allmän olycka?
— Även om det är kul att konsumera så spelar det materiella egentligen ingen roll för hur lycklig du är. Det är ett medel för att uppnå andra saker. Få skulle säga att julen handlar om att konsumera, trots att det är den största köpfesten på året.Målet är snarare att samlas i familjen och få mer tid till varandra.
Men människan är kluven. Vi har ett idealtillstånd som säger att det är fult att vara materialist. De flesta människor tycker att det är andra som står för den höga konsumtionen i samhället.
Det här beror på att vi har en idealiserad bild av hur vårt samhälle såg ut förr. Att vi inte konsumerade så mycket som idag och att vi ändå var lyckliga.
Den här dubbelheten och asketismen kolliderar mentalt med verkligheten och gör den uppdrivna kommersialismen till något hotfullt. Ideal som vi inte lyckats göra upp med.
Framtiden då?
Vi konsumerar till syvende og sidst upplevelser och kanske är vi på väg bort från prylkonsumtion till mental upplevelsekonsumtion. Tid är dagens lyxvara och det blir mer och mer statusfyllt att kunna köpa sig tid och avkoppling. Saker har vi så det räcker.
— I framtiden får vi fler tjänster att välja på, tjänster som ger oss mer tid för det goda livet. Konsumtionen kommer att handla om att skapa sig mer tid, spår Pernilla Jonsson.
UNT-Fakta:
Namn: Pernilla Jonsson
Ålder: 33 år
Bor: i Stockholm
Aktuell: Konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet
Köper helst: Schyssta kläder från DEMCollective och veterariska skor från Blue turtle
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!