– Sådana kartor finns ingen annanstans. De blir en mycket värdefull ny källa till ytterligare kunskap om hur odlingslandskapet och bebyggelsen sett ur och förändrats under flera hundra år”, säger docent Göran Ulväng vid avdelningen för agrarhistoria vid SLU i Uppsala, som är initiativtagare till projektet.
På de flesta svenska herrgårdar lät ägarna göra kartor över sina ägor. Till skillnad från de kartor över Sveriges gårdar och byar som från 1630-talet och framåt tillkom på statens initiativ finns herrgårdskartor sällan bevarade i offentliga arkiv.
– Det beror på att en herrgårdskarta för det mesta gjordes i bara ett enda exemplar, som förvarades hos ägaren själv ute på herrgården. Förhoppningsvis ska det visa sig att ett stort antal av sådana kartor fortfarande finns bevarade, säger Göran Ulväng.
En provinventering i Enköpings och Håbo kommuner för två år sedan talar för detta. På 36 av 92 herrgårdar påträffades kartor som inte sedan tidigare var kända från Lantmäteriets eller Riksarkivets kartsamlingar. I en del fall är kartorna den enda kända dokumentationen av området före 1900-talet.
– Tyvärr var många kartor i dåligt skick och i behov av renovering. Detta understryker vikten av att dokumentera herrgårdskartorna också i resten av landet eftersom det annars finns risk för att en del av detta unika material hinner gå förlorat, säger Göran Ulväng.
Erfarenheterna av provinventeringen 2012 ger forskarna gott hopp om att den utvidgade inventeringen också i resten av Uppsala län ska bli framgångsrik.
– Alla gårdsägare som vi kontaktade då var väldigt tillmötesgående, intresserade och entusiastiska över detta initiativ. Därför hoppas och tror jag att de omkring 130 gårdsägare som jag nu ska kontakta också kommer att vara det, säger Maria Kjellander, agronomistudent vid SLU.
En av entusiasterna redan vid den förra inventeringen är Tina Rudolphson, ägare till Bjelkesta gård utanför Enköping. På paradplats i hallen i huvudbyggnaden hänger det enda exemplaret av en stor täckdikningskarta från 1835 och en bit därifrån en mindre karta från 1697.
– Framför allt värdesätter jag är att kartorna ger en massa kunskap om hur och varför gården förändrats. Det gör att jag med andra ögon kan se och förstå varför den ser ut som den gör i dag. Det är också roligt att känna till alla gamla namn från kartorna. Vi fortsätter att använda dem i dagligt tal, säger Tina Rudolphson.
Namn som Lilla och Stora svälten skvallrar om livsvillkoren i en svunnen tid och Ludergärdet är ett minne från när varg i området bekämpades genom att lägga ut förgiftade kadaver, luder.
Maria Kjellander räknar med att under de närmaste månaderna samla in information om och fotogDet gör att jag med andra ögon kan se och förstå varför den ser ut som den gör i dag. Det är också roligt att känna till alla gamla narafera mellan 70 och 100 för forskarna hittills okända kartor.
– Tanken är att den nya informationen ska ingå i en vetenskaplig rapport men också läggas in i en databas som kan vara ett utmärkt hjälpmedel för forskare, arkivarier, antikvarier och även för en bredare historiskt intresserad allmänhet, säger Göran Ulväng.
En fråga som den som orkat läsa så här långt kanske ställer sig är vad en herrgårdskarta kan vara värd. Vad skulle någon av Antikrundans experter svara?
– Förmodligen att kartan är unik, dekorativ, viktig att bevara och bör hanteras med största aktsamhet, men också att den nog inte betingar något större ekonomiskt värde, säger Göran Ulväng.